Byhåla 101

Pica pica

2012-01-30T21:38:00.000+01:00

Två skator. Den ena herre på fröplatån, den andra på väg att utmana. Kanske.
Idag är finalen på den allmänsvenska fågelräkningen! Tänkte lägga in en länk, men det går ju för fan inte att räkna pippi så här dags...
Utom de här två ovanför!

epic fail

2012-01-29T17:12:00.001+01:00

Min tumme liksom softar och släpar sig på touchscreenen och då ibland när man chattar så skickas meddelandet innan man är klar.
Det kan gå illa.

HDR

2012-01-29T13:59:00.004+01:00

Min iPhone har inte bara en kamera, utan även en kamerafunktion som heter HDR*. Vad HDR står för vet jag inte så noga, men den ska tydligen moffa ihop flera exponeringar till en "optimal bild".
...
Så nu funderar jag på att stämma Apple, eftersom det inte finns någon varningstext om att inte använda funktionen vid plåtning av foxterrier.

Kolla! Flygplan som kappflyger över Byhåla! Nästan för mycket spänning. Man går ut på en stillsam promenad med sin lilla vovve, och VROOM, jetplan i himmelens höjd. Cheezus.
Hmm, nu vill jag ha ostbågar....

*) Himla Dum Rotsak
Hela Din Rumpa
High Definition Rampage
Hör Det Rasslar
Halv Detalj Rubbas

ordning är relativt

2012-01-21T14:33:00.004+01:00

Jag vill också ha en sån här fin verkstad att ha allt småttigt och gottigt som pågår på hantverksfronten i. Tågvirke och glittriga band och färger och flätplattor och virknålar och järntråd och guldlera och mässingspik och små tänger och nystan och härvor och fårskinn och saxar och slipmaskiner och ringar och klämmor och papper och vax och pennor och gjutsilikon och penslar och sånt.

Plan B

2012-01-21T14:15:00.005+01:00

Jo, jag skulle fläta ett alldeles hemgjort retrieverkoppel med min kumihumi (om jag ändå kunde kumihågi vad den heter?) dvs flätplatta till min lilla hund. Så jag mätte och måttade och fixade och satte igång.
Men jag hade mätt och måttat för kort, så det bidde inget koppel.

Det bidde en kattleksak!

trettonde = tjugondag

2012-01-15T18:44:00.004+01:00

Knut, och då dansas granen ut, enligt traditionen. Detta var alltså i fredags, men jag dansar, likt herr Uggla, aldrig nykter, och numera är jag ju nykterist, så granen är kvar.
Men det gör ingenting, för den barrar inte.
Då tror ni* säkert att det är en plastgran. Fel, fel, fel!
Det är en plåtgran! Plåt låter kanske som något väldigt sparsmakat slags julgranssurrogat, tänker ni* då. Fel igen! Check diz oot:

På jul ska det vara glitter, guld och grälla färger i överflöd, och gärna ett överflöd av överflöd. Och lite extra glitter och krimskrams. Som ni* kan se på bilden så lyckades jag alldeles utomförträffligt med detta.

*) läsekretsen

Vad är det som händer???

2012-01-15T18:20:00.005+01:00

Ni* vet säkert att man byter smaklökar med jämna mellanrum. De gamla försvinner någonstans och upp poppar nya. Som ibland inte tycker om samma saker som de gamla. Det tycker jag är lite elakt.
Men - ännu värre - nu börjar jag misstänka att jag har smaklökar i ögonen också.
Exhibit A. Och B, för de är på samma bild ju. Alldeles ovanför.
IAF, vi börjar med teförpackningen.

Ganska nyligen var jag i byhålan bredvid och införskaffade div livsmedel. När jag fick syn på denna rosa förpackning med små rosa och röda rosor på flämtade jag: "Åh, så fint!" (WTF?) och applåderade förtjust. Eh, hallå? Det enda smaksatta te som jag tycker om är Earl Grey i olika varianter. Och Lapsang om rökförgiftning klassas som smaksättning. Äpple och passionsfrukt? Skulle inte tro det, va?!
Det var jättegott.

Och inte nog med det. Bevis B. En rosa, hjärtformad kortlek med en seriefigurhäst som kramar ett hjärta, eller snarare en hjärtformad kudde. Och inte nog med det! För att inhandla denna monstrositet var man tvungen att köpa "Min häst", en serietidning för nätt och jämt tonåringar. Och yngre.
Och inte ens nog med det! Jag läste tidningen. Men tyckte inte den var särskilt bra. (Utom Mulle-serierna. (Mulle är seriefigurhästen, han som kramar hjärtat) Resten är väl bara en tidsfråga...)

*)läsekretsen

nästan som jackass

2012-01-13T20:55:00.004+01:00

Nu ska jag berätta något som inte bara är based on a true story, utan verkligen är en true story. Jag satt i godan ro på hemlighuset, minding my own business, som man säger. Om man gillar att mixa olika språk.
Under tiden höll kattungen (se bild ovan) på och utforskade om det gick att hoppa upp på badrumsskåpet med cisternlocket på toan som utgångspunkt.
Det gick inte.
Dvs kattungen provade, misslyckades, och landade på sin mattes arma rygg och ena arm. Hon (kattungen) hade, vid landningen, samtliga klor utfällda, och krafsade vilt efter fotfäste i mattens känsliga skinn. Rakt genom mattens klädsamma pyjamasjacka. Matten skrek som en stucken gris, men var ju tvungen att sitta kvar, för hua om kattungen skulle ramla ner i toan! Usch. (Nudge, nudge)

Ja, det var bara det, det är synd om mig! Vet ni hur svårt det är att dutta alsolsprit på en strimlad rygg?

Ungefär lika svårt som att ta smickrande men ändå medlidandeframkallande bilder av densamma. Så nix pix.

Måste. Ha.

2012-01-12T20:55:00.001+01:00

inledning

2012-01-01T12:19:00.003+01:00

Väckte barnens mormor meddelst telefonsignaler när jag skulle önska gott nytt år... Precis som alla andra som släpats upp ur sängen av telefonen intygade hon att hon var vaken. Med sömndrucket darrig röst.
Hon frågade hur det gick med djuren, och jag informerade raskt om att katterna var helt oberörda och lill-Sven alldeles berörd, sen ungefär 20.30 då Byhåleiterna började smälla sina bomber, men att fyrverkerierna nu verkade tagit slut, och vovven börjat slappna av.
Sen frågade hon om "vi" (i Byhåla) hade såna där fina lyktor som svävar så vackert upp i nattmörkret. Det hade jag inte en aning om eftersom alla fönster var igenbommade av rullgardiner, andra gardiner eller annat mörkt för att hunden även skulle slippa se fyrverkerierna - blinkande ljus är också läskigt enligt liten 7:a. Men trots detta utbrast jag:
"Det tror jag verkligen inte!" med föraktfull stämma och sände ondskefulla tankar till de knogsläpande troglodyter som bebor Byhåla.
Och nu sitter jag här, skamsen, i det bleka vinterdagsljuset och skriver min bekännelse.
Så nyårslöftet får bli att inte fördomsfullt döma mina medmänniskor. Hoppas det går bättre än att sluta svära, vilket jag hållit på med sen förra årtusendet.
Gott Nytt År!
Fast det är ju bara ett påhitt. Vadå nytt år? Det vore väl bättre att fira vid midvintersolståndet. Då är det ju en vändpunkt på riktigt.
Kanske borde sluta tjura om oviktiga saker också. Eller så sparar jag det till "nästa år" :-D

2011 är redan slut!

2011-12-31T17:06:00.010+01:00

På sina håll. Österut härifrån räknat, typ Nya Zeeland, Australien osv. Och först men inte störst Samoa, som hoppade över datumlinjen helt frejdigt.

Gott Nytt År på er!

Vi ses då :-)

Ja, just det . Bilden ovan föreställer en bautastor sten (men inte en bautasten) med en träd framför så man ska se hur stor stenen är. Men det funkade inte riktigt. Det ser ju ut som om stenen börjar ungefär i höjd med hustaken, vilket är fel. Däremot syns det bätter på bilden nedan, men den är ju inte lika dramatisk som ovan. Och jag gillar dramatik! Dessutom tycker jag att huset till vänster är ganska fult och störigt. För bilden! Annars är det säkert jättefint!

Hantverk!

2011-12-14T22:37:00.004+01:00

Jag har virkat en halsduk åt min lilla momma! Här är bildbevis, så att alla kan se. Utom lilla momma som kör mullvadsmetoden. Först testade jag med mig själv som modell, men det gick ju inte. Jag som tittar så mycket på Top Model borde ju kunna strike'a en pose, men noooo.
Så då fick Sven-Bertil rycka in:

Lite för mycket energi...

Perfekt! Massa godis till modellen, och ner med halsduken i ett vadderat kuvert och skjuts in i brevlådan.

Halsduken är mestadels virkad på tåget, det är alltså fråga om så kallat tågvirke.

snyft

2011-12-10T14:26:00.002+01:00

Buhu, stackars liten... ville bara överleva vintern. Själv ville jag ha tyst i väggarna på nätterna.

Film på bio

2011-12-07T22:28:00.005+01:00

Keira: Nu är jag en seriös skådis för jag var faktiskt ful i den här filmen!

Viggo: Men jag då? Jag var ju gammal!

Keira: Det är väl inget! Titta, nu skjuter jag fram underkäken och himlar med ögonen...

Viggo: Jag var skröplig också! Och bara pratade om sex.

Michael: De flesta känner säkert inte igen mig och/eller har aldrig hört talas om mig, men jag fick i af vara både snygg och sexig :-)

Keira: Vem är du?

Viggo: Öh, grabben! Jag är snyggare när jag spelar gammal, än vad du är med 5 kilo PhotoShop!

Michael: Nu tycker jag att den här filmrecensionen har spårat ur lite :-(

Hon Solo: Va fan snackar du om? Det här är väl ingen filmrecension?

Snöchock!!!! Eller jag menar: SNÖCHOCK!!!!!

2011-12-07T21:16:00.002+01:00

Kolla! Snön står som spön i backen. Backen är dessutom snötäckt. Detta är Byhåla, en kväll i december.
Hon Solo: "Men va? Och jag som inte ens vet var snöskyffeln är..."

Ny era!

2011-11-06T19:29:00.004+01:00

Ta-da! Det visar sig att minst ett till miniblad har kläckts i byhåla, närmare bestämt i just det terrarium som inhyste Gullan Glad och Putte Blad. Vilket är ganska logiskt. Det är förmodligen det enda terrariet i byhåla med levande blad. Såna utan rötter iaf.

Snygg teckning också! Nästan lite hitta Nemo, inte sant? Föräldrarna var mer citronmelissfärgade, så jag vet inte om det här är den normala bebisfärgen eller om Gullan varit otrogen med något annat kryp?

Nu har jag iaf tejpat för dörrspringorna i terrariet och numera kontrollerar jag vattenkokaren mkt noggrannt innan jag sparkar igång den. Så förhoppningsvis kommer Puttan II att växa upp till ett stort och kralligt blad så småningom. Håll tummarna!

men va f...

2011-10-24T19:33:00.007+02:00

Om nån kommer ihåg Putte Blad och Gullan Glad så behöver denna någon inte använda den här länken men alla andra kan ju fräscha upp minnet om de vill?

Anyway så var det ju väldigt tidigt på våren som jag fick för mig att skaffa vandrande blad. Och skillnaden mellan vandrande blad och pinnar är ju då bland annat att bladen har sex, medan pinnarna klonar sig själva. (väldigt snabbt också)
Eftersom Putte kvistade iväg till de sälla jaktmarkerna ganska snabbt så hade jag inte stora förhoppningar om att det skulle kunna bli småbladigt i terrariet. Men Gullan satte igång och la ägg lång efter Puttes frånfälle. För att vara helt sanningsenlig så "la" inte Gullan sina ägg, hon sprätte iväg dem. Jfr "Priscilla Queen of the Desert" för att få en uppfattning om hur det - på ett ungefär - gick till. Framåt sommaren var Gullan så utmattad av sina övningar att hon bah dog.
Och därmed var det slut på den bladiga eran i Byhåla, tänkte jag.
Men där hade jag fel, för den tog inte slut förrän idag!
Se bilden ovan som föreställer Puttes och Gullans lilla barn, knappt 7 mm lång, h*n fick namnet "Puttan Blag", fast postumt, eftersom det korkade lilla krypet smet ut ur terrariet och gömde sig i vattenkokaren...
Teét smakade jättekonstigt.
Haha, nä jag bara skojar. Det smakade som vanligt.
Hahaha, skojade igen! Kanske.

Ja, och utöver det så är det höst. Say no more nudge nudge.

årets skörd

2011-10-22T13:32:00.007+02:00

Om jag fick välja skulle jag nog mest odla tistlar, som är både snygga och lättodlade! Men jag får ju inte bestämma. Min tomt är invaderad av vilda och förvildade växter som gör ungefär vad de vill. Jag är maktlös! Nästan.

Men här är årets potatisskörd :-) Odlade av mig själv med flit i komposthögen. Avkastningen var väl inte sådär våldsamt hög. Tror det var kanske 2 kilo sättpotatis? Skörden är på högst 3 kilo. Men räknat i antal så blev det jättebra! En del potatisar var som körsbär, hehe. Blev helt svettig av skördearbetet, slitsamt att vara lantbrukare.

Burka. Högsta mode - eller "haute couture" - för hästar i Byhåla med omnejd.

Två busfrön, som - drygt 30 år senare - sågs på Globen häromsistens, still going strong.

sent än aldrig

2011-09-25T15:46:00.008+02:00

Min storasyster kom hem med den här singeln, vi delade rum, och hade köpt en stereo för våra sparslantar nåt år tidigare. Det var en riktig ruggig skivspelare med handtag på sidan, och stereohögtalarna kunde fogas ihop och snäppas fast ovanpå som ett lock: en sk resegrammofon. Sen var det bara att knalla iväg med sin portabla musikspelare i näven och - naturligtvis - montera ihop eländet igen, så kunde man spela vilken musik man kände för. Om man hade ett vägguttag i närheten, eller en lång skarvsladd. Och om man tagit med sig sina skivor. Av vinyl.
Den kostade typ 200 kr vilket förmodligen motsvarar en hyfsad 40 tums flatscreen LED-teve i dagens penningvärde. Ljudkvaliten var klart sämre än Clas Ohlsons 199 kronors mp3spelare - som dessutom har en bildskärm, tar sjukt mycket mindre plats och har såväl musik som kraftkälla inbyggd. Det där med bättre förr stämmer inte på allt. Särskilt inte teknik.

Det jag kommer ihåg är att jag tyckte omslaget var så fult. Min syster (som var cool och inte geekish som jag) förklarade att det här är bästa musiken någonsin. Det trodde inte jag på, så jag fnös väl föraktfullt eller nåt.

Så här lät det: mindboggling

Eftersom skivan kom ut -73 måste jag varit fjortis. Men som jag kommer ihåg det känns det mer som om jag var tolv. (Fast det gör det iofs rätt ofta, även nu :-) Så fort jag hade chansen (= ingen såg eller hörde) spelade jag den här singeln. Hela sommaren. Den gick rakt in i solar plexus och beam'ade iväg mig till ett annat universum. Jag var helt försvarslös. När låten var slut vaknade jag till bara såpass att jag kunde dra pickup-armen åt höger för att starta skivtallriken igen, och sen försiktigt släppa ner nålen i spåret. På den tiden kunde man spela sönder skivor. Vinylen nöttes ut.

Så jag köpte hela albumet. Kolla vilket snyggt skivomslag! Med en volvo-symbol istf o-et i Bowie. Bara en sån sak. Och Twig-the-Wonderkid som dekorativ sidekick(a).

Och inte förrän helt nyss, när iPhonen slumpade fram mitt gamla favoritspår, upptäckte jag vilket instrument som står för det grymt suggestiva introt.

Jag LOL'ade på riktigt. Min första stora musikupplevelse, och bara knappt 40 år senare: mitt första instrument!

Bwahahahaha! Snacka om sen i starten, på alla tänkbara sätt.

Mitt liv som trollslända

2011-09-02T18:19:00.006+02:00

Om jag var en trollslända, och därmed varit en ganska ful larv i flera år, då vete sjutton om jag skulle ägna mig åt speed-dating de futtiga dagar eller möjligen veckor som är själva finalen på livet för såna häringa varelser. Jag skulle nog bara flyga!

jag har varit på fotografiska idag

2011-07-25T18:36:00.012+02:00

Men jag tror inte man får plåta bilderna på utställningen. Fast när två teenbrudar helt coolt gick runt och tog kort på det ena fotot efter det andra så vågade jag mig på att som hastigast slita upp iPhonen och ta denna suddiga bild på den osynlige mannen.

Är det här konst? Jag är mkt tveksam. Det är mer som ett festligt jippo. Lite som tomten i Amelie från Montmartre. Och han, konstnären, ÄR han verkligen konstnär? Eller är han en snubbe med en idé, som lägger ut själva skapandet på kommission, och ger sig själv en cameo i bilden. Det är inte han som genomför målandet, den här varianten på trompe l'oeil, han blir bara målad på. Det är säkert han som väljer motiv etc, men förmodligen inte han som knäpper bilderna. Och skulle det vara han, mha självutlösare eller fjärrutlösare, då är det bara fånigt.
Bilderna i sig är inte märkvärdiga, så utan gimmicken med den osynlige mannen så skulle de inte hängas på många väggar.

Däremot vågade jag dessvärre inte smygfota i salen med Mapplethorpes bilder. Och för snål för att köpa någon av böckerna...

Jag blir nästan alltid imponerad av att en sketen mobilkamera kan ha så pass bra kvalla på bilderna. Men det som retar mig är att den inte tar med allt som syns på skärmen när man knäpper. Här hade jag hoppats få med nedre hörnet av fundamentet, ju :-(

Tur att jag gillar tåg! För jag åker ju ganska ofta. Tågen på bilden är dock inte mina favoriter.

Arlanda Express ser ut som ett fängelsetåg från en brittisk sci-fi teve-serie från 80-talet. (Nej alltså jag har aldrig sett någon brittisk sci-fi teve-serie från 80-talet i vilken det finns ett rullande tåg-fängelse, jag bara känner på mig att om det hade gjorts en sån serie så skulle tåget sett ut som Arlanda Express)

Dubbeldäckarna. Fångtransport. Ståtliga och välväxta människor får knappt plats. Obekvämt. Toaletterna är ofta ur funktion, och även när de funkar stinker det om dem. Spelar ingen roll om det är nystädat. Urk. Man skulle kunna tro att någon sitter och rensar något kilo ankomna räkor någonstans i vagnen.

R.I..P. Tompe

2011-07-08T13:56:00.003+02:00

Tompe kom till Byhåla 2009 på våren. Han var en stor personlighet i en liten fluffpälsad kattkropp. Han blev 16 år. Det är så tomt utan honom.

skogen

2011-07-04T18:55:00.006+02:00

Jag trodde inte att så här små smultronplantor producerade bär. Där hade jag allt fel. (Alltså, den är sjukt liten! Bladen är mindre än klöverblad, och då menar jag sån här liten klöver som växer i gräsmattor. )
En annan sak som jag hade fel om var det här med att odla hemma. Smultron från skogen som rycks upp och planteras om hemma i trädgården i byhåla växer visserligen och frodas, och det blir en hel del smultron. Men inte goda! Fet lerjord är inget för smultron. Det ska vara magert, mest grus och mossa tydligen.
Iaf, Seven och jag försöker hitta lättillgänglig skog för ömfotade gamla tanter. Skogen vi brukade gå i är nu skogsbrukad + vindfälld, så den har vi gett upp. De fina stigarna är ett minne blott.
Den nya skogen var full av supergoda smultron, säkert 2 dl stoppade jag rakt i gapet, och det var ingen lång promenad vi gick heller; det var inte så fotriktiga stigar som vi hade hoppats. Men, iaf, nom nom nom de smultron.

Naaw...

2011-07-02T20:49:00.002+02:00

Kolla vad gullig! Vrid upp volymen om du vill höra hur igelkotten knaprar i sig kattmat som jag lagt ut till den.

Miriam och Tompe tyckte det var onödigt fjäskigt.

Heh - teh irony

2011-06-18T13:02:00.003+02:00

Dubbelironiskt faktiskt. Först skrev jag en en hel bildnovell om att flytta en massa onödiga vedbriketter i högsommarvärmen. Sen ett litet stycke om fiktiv istid etc.
Och igår när jag kom hem till casa Byhåla var det effing iskallt.
Så jag eldade i braskaminen.
Hoppas briketterna räcker hela sommaren :-)

Ibland blir det liksom lite fel

2011-06-08T20:49:00.005+02:00

Alltså den här liknelsen funkar inte i sammanhanget, för just i den här filmen är isen fett tjock. Inte ens "tunt som nattgammal is" skulle varit användbart, för i filmen så blev det oerhört kallt oerhört snabbt, med rejäl isbildning nästan instantly.
Tunt som ett nano sail hade varit en bättre metafor :-)

slit & släp

2011-06-08T14:09:00.010+02:00

Just en dag som denna undrar man ju varför i h-e man köpte ett ton briketter att elda med i vintras? Jag menar, kom igen! Det är ungefär 30 grader varmt idag. Att det någonsin varit mer än 50 grader kallare faller omedelbart på sin egen orimlighet. Så. Sjukt onödigt att elda, är vad det känns som. I vilket fall ska brikettstapeln flyttas, för den står ovanpå min fina orangea skarvsladd för utebruk. Det, och att det ser skämmigt ut med en oformlig presenningtäckt stapel på uppfarten.

Ett paket i taget till delmål I; ovanför trappan ner till nedre tomten. Svettigt.

Ta-daa!!! Efter ett par pauser för andhämtning och vätskeintag är alla 710 kilona förflyttade till slutsstationen. Precis utanför källardörren. Vilket är behändigt om det mot förmodan blir 30 - 60 grader kallare senare i år. Bäst att vara beredd, hur osannolikt det än känns.

Och eftersom jag misstänker att läsarna är helt till sig över "den onda foten" så visar jag hur man kan fuska. Stödstrumpa och ispaket fäst meddelst gummisnodd på foten. Funkar skitbra, men jag tror inte jag går så bra imorgon. Då blir det nog några filmer och/eller böcker istället för kroppsarbete. Ja, för jag har lite semester.

Som ni säkert vet uppskattar jag maskrosor, bla pga att de är lättodlade och dessutom gladlynt gula och fina.

Många andra personer typ totalt avskyr maskrosor. Men titta: bonus av att ha haft en anskrämlig presenningtäckt brikettstapel på uppfarten. Klorofyllbefriade maskrosor. Jättegoda blad, inte alls beska. Nom nom!

Seven kollade hallspegeln medan matte slet. Hunden är lite förvånad över att hon själv tydligen ser ut som ett innertak. Mycket är mystiskt för lilla 7.

Flora och fauna

2011-06-01T18:50:00.011+02:00

Och med "flora" menar jag inte bordsmargarin, inte heller avser "fauna" nån sorts kvinnlig faun. Jag vet inte ens om det finns kvinnliga fauner? Om inte måste jag nästan fundera på hur faunerna förökar sig, och det vill jag inte!

De första grodlåren i årets skörd!

Eftersom jag är långsam är det bara fotot kvar av dessa gullvivor. Eller rättare sagt, blad och stjälk finns kvar, bara själva blommorna som hunnit vissna.

Tack EU för att du låter mig handla icke regementsenlig gurka till underpris, 9,90 SEK. Vanlig gurka vet jag inte vad den kostar, men hoppas minst det dubbla! Morötter finns i vanliga och ovanliga färger. Den bleka kallas vit, jag skulle säga äggskal, Seven säger att det inte är en morot, för hon åt den inte. Trologen har några palsternacksgener förvillat sig in i morotslandet. Den rödbetsfärgade blev godkänd som morot av finsmakar-7, eller åtminstone godkänd som ätbar. Själv var jag nyfiken på om den var genomfärgad eller om färgen bara var ett utanverk.

Skin deep med rejäl marginal, får man väl säga. Nackdelen var att det rödbetiga betedde sig rödbetigt även såtillvida att det färgade av sig. Så buljongen i min lilla rotsaksgryta blev ljuslila, och de "vita" morotsbitarna sjukligt blekturkosa. Note to self: förväll separat nästa gång?

Massor av små pinnar! Snart dags för blocketannonsering igen. Btw kanske fauner förökar sig som pinnar? Om det nu inte finns faunar?

Mailet här nedanför fick jag till kenneln. Jag vet inte om det är seriöst menat eller något slags test. Typ för att bevisa att alla hunduppfödare är arroganta och nedlåtande mot presumptiva valpköpare, eller nåt. Anyhooo så svarade jag som om det var seriöst, och kämpade som en hel tättguling för att inte vara det minsta nedlåtande eller arrogant. Fick inget svar på svaret så det gick väl sisådär :-)

Svårt att läsa? Klicka så förstoras brevet!

am, pm, fm, em

2011-05-25T19:15:00.004+02:00

Våglängder på radio? Ack nej.

Många tycker det är knepigt att amrikanarna inte har 24-timmars visning på sina klockor, utan skiljer på tex 3 och 15 genom att kalla det ena klockslaget 3 am och det andra 3 pm.

Men det är jättelogiskt: a kommer före p och likadant med am och pm.

Vad som inte är solklart är vad som gäller med vårt eget äktsvenska fm och em. Först kommer förmiddag, sedan kommer eftermiddag, så långt är allt väl.

MEN BÅDA KOMMER FÖRE MIDDAGEN!!! För "middag" är inte en tidpunkt, trots likheten med andra konstruktioner av liknande typ (midvinter - mitt i vintern, midsommar - mitt i sommaren, midnatt - mitt i natten etc) utan något man äter. På kvällen.

Följdaktligen sover man middag FÖRE middagen. Men efter lunch. Så då borde man kanske byta ut fm och em mot fl och el? Eller inte. Förlunch och efterlunch låter som början och slutet på en bisarr trerättersmeny på det där übersunkiga lunchstället man aldrig någonsin kommer att våga testa.

Och när vi är inne på ämnet, nästan, så tycker jag att det tyskinspirerade "frukost" borde bytas ut mot det fiffiga engelska "breakfast" som betyder "bryta fastan" vilket i sin tur betyder att det första man äter sen föregående dygn per automatik blir frukost, och med det menar jag breakfast, men skriver frukost för tydlighetens skull.

Så när Microben hjälpte sin lilla mamma att shoppa en ny säng bröt vi fastan med gravlax, potäter och hovmästarsås på Ikeas restaurang. På tyska hade det bara blivit att vi hoppade över frukost och åt lunch (vid mid-dags-tid) vilket inte är alls lika roande som laxfrulle.

Och till sist nånting helt annat.

EN positiv bieffekt med att utsätta sig för en gastroskopi-undersökning är att man då kan se första Alienfilmen och nå nya höjder av fasa under den där scenen med lunchen. Eller om det är middag. Frukost för Kane, hehe :-)

naturvård

2011-05-07T12:16:00.005+02:00

Eftersom grodorna i byhåleskogarna inte tänker på att vattensamlingar i gropar som är spår efter skogsmaskiner torkar ut ganska snabbt, har jag tagit på mig rollen som grodräddare.

Det är inte så svårt. Man tar med en hink i skogen och skopar upp en klump med grodrom ur något uttorkningshotat dike. Lite sörja i botten är bara bra. Mat till små yngel. Sen fyller man på lite rumstempererat vatten varje dag, det dunstar lite ju. Det ska vara ganska grunt med vatten i byttan annars blir det syrebrist. Lite akvariegrus, rengjort, nån sten, också rengjord, vattenpest eller annan akvarieväxt som inte behöver planteras, är allt man behöver. Och fiskmat, den simpla sorten som finns på Coop eller Ica duger bra.

Det enda man kan behöva tänka på, är att grodyngel som kommit längre i utvecklingen utsöndrar ett enzym som verkar hämmande på andra grodyngel. Så blir det trångt kan man behöva dela upp sitt yngelstim i flera byttor.

När grodynglen transmogrifierat till grodor släpper man helt enkelt ut dem i naturen igen.

OBS! Ha ljudet på!

löp-pina och pinnig pinne

2011-05-03T20:03:00.010+02:00

Seven tycker det är tråkigt att löpa. WTF löptrosor liksom? Det var bättre förr, innan hon blev pensionär, för då kunde det hända att hon fick umgås med sirila gentlemen (moehehe kolla på adlibris) och ha lite rajtantajtan. Men inte nu längre. Förra året t ex. Seven tjuvhöll sig och prickade in löpet på långbälingsveckan. Man behöver ju inte direkt vara Einstein för att räkna ut att hon tänkt sig lite swiiit löööv med sin älskling Pigge. Vad stackars Seven missat att räkna ut var att alla mattarna bevakade henne som en hökflock. Booooring. Så eftersom vi lär oss av misstagen så är det löptajm nu, i god tid före bälingsemester, så att det åtminstone blir lite spring-och-lek för henne med Pigge-darling :-)

Den här lilla kompisen kom knallande helt kavat på skrivbordet i måndags morse. Förmodligen kommen från något av postorderäggen från i höstas. Hade h*n varit en vanlig pinne borde h*n inte överlevt promenaden från den stora insektsburen.

Benen är som en tredjedels sytråd i tjocklek. Hela kroppen är smalare än en vuxen pinnes antenner. Verkligen tiny. Och allt som är tillräckligt smått är gulligt.

själv är jag typ 180 cm och 80 kg, do the math, liksom. Hehe :-)

Och apropå pina. På Harbos juvelsmycke (aka harbomacken) måste man ange en maxgräns när man tankar. Jag högg i med 700, för jag ville fylla tanken.

- epic fail -

Blog Bonanza!

2011-04-16T11:09:00.004+02:00

Inte mindre än fyra nya inlägg nedan.

Så, då var det avklarat, då kan jag ägna mig åt distansplugg, och hoppas att den klena ersättningsdatorn orkar med CS5

Nej, Luke, inte riktigt.

2011-04-16T11:02:00.006+02:00

Det här SMS'et ramlade in på min jobbmobil häromsistens.

Jag funderade länge på hur jag skulle svara.

"Yes, young Luke, the texting force is strong in you"

"But Luke, I am NOT your father!"

Jag är ju ingens pappa faktiskt.

Men jag svarade aldrig på unge Lukes SMS. Han får lära av sina misstag helt enkelt.

Madame Flood

2011-04-16T10:45:00.012+02:00

Byhålas egen madam Flood bjuder på vårens - kanske årets? - största event: översvämmade åkrar runt omkring i trakten, särskilt i närheten av ån.

Svansjön! Utom att det inte är en sjö. Svanar är det iaf, modell sång. Den andra sorten, knöl, som är vanlig i damm-försedda parker och Stockholms ström t ex, heter Mute Swan på utrikiska, eftersom den i motsats till sångversionen inte tutar och håller på. Den kan däremot väsa mycket hotfullt. Men det är en annan femma.

Här är förstafemman :-)

Solen pyntar den inte så lilla icke-sjön med sina gyllene, nedåtgående strålar.

Hej då byhåla! Vi ses imorrn!

Yeah... riiiight....

2011-04-16T10:32:00.007+02:00

Minnesgoda läsare kommer säkert ihåg konstväxten i väntrummet på vårdcentralen i byhålan bredvid. Om inte kommer en bild här:

eh... ursäkta, Japansk VAD? Nice try, men jämför genast med den tyska skolplanschen nedan:

Lika som bär, nicht?

Och btw så är den där "etiketten" ny. Den satt inte där förut.

Plenty pelargonisar

2011-04-16T10:09:00.009+02:00

Här är hela samlingen! Nyss nerploppade i riktiga krukor. Det var tre till, som enligt reklamen skulle verka avskräckande på mygg, men dom bah dog.

Det är trafikverkets fel! Eller bananverket, vars provisoriska ställning för banankontaktledningar blåste ner över samtliga norrgående spår räknat från Stockholms C... TVÅ DAGAR I RAD!

Jag är en fridsam person, men här måste man ju bara utbrista i ett förnärmat WTF???

Posten signalerade på torsdag fm i min mobil att det fanns pelargonpaket att hämta i byhålan bredvid. Lätt som en plätt. Bara att åka en mil till med 844'an, skutta in på Tempo, skutta tillbaka till Busstationen och ta nästa 844 tillbaka till min egen byhåla.

Den planen funkar bara om man kommer fram före 20.00, för annars har Tempo stängt. Och det hade de när jag åkt via t-bana till Kista, buss till Upplands Väsby och Upptåg till Uppsala. Det var mycket "upp" men inte mycket uppåt i humöret...

En dag hit eller dit gör väl inget, tänkte jag. Fast det stod på nätet att det var viktigt att hämta pelargonerna ASAP.

Nästa dag kollade jag att det inte var ngt nytt strul innan jag gav mig av hemåt från arbetet. Det var det inte, men hann bli. Tåget jag tänkt åka var det första som inte gick. Tajming!

Testade då att åka t-bana till Solna, buss till Solna J, stå på perrongen och frysa i en halvtimme innan ett av de ensliga pendeltåg som befann sig på rätt sida om stoppet plockade upp oss, och sen från Märsta med SJ-tåg till Uppsala. Hemma 21! Oslagbart.

På lördagen kunde jag äntligen fara iväg till byhålan bredvid och hämta 9 slokande sticklingar. Varav 2/3 klarade sig.

Tack trafikverket. Fück u very much.

som en slags Gnosjöanda

2011-04-06T21:04:00.006+02:00

Party on! Om det inte finns festlokaler i byhåla får väl festlokalen rulla dit på egna hjul. Företagsamma ungdomar eller hur? Men inte så pass att de reggat domännamnet.

Fast nu var jag väl fördomsfull. Det kan såklart precis lika gärna vara ett gäng pensionärer som är partajsugna?

Direkt i brevlådan!

2011-04-05T19:30:00.006+02:00

Redan här! Det går undan i pelargonsvängen. Den till höger är den som bara finns på en enda ö i världen. Vild alltså.

Tama exemplar finns ex. vis i Byhåla :-) 90 väl investerade riksdaler om den lever upp till namnet* då.

Den till vänster doftar lite åt citron och tallbarrs-hållet.

Den i mitten heter Hermione. Nuff said! Jag intalade mig att de små behövde vila upp sig efter ett drygt dygn i Postverkets omilda våld. Det är därför de inte är planterade i riktiga krukor än. Enbart därför.

Snart kommer det en laddning till, hoppas de också går direkt till lådan, utan att passera utlämningsstället.

*) se förra inlägget

Entusiasm

2011-04-03T19:41:00.002+02:00

Härom veckan - eller om det var för två veckor sedan? - fick jag lite vårkänslor när jag vimsade runt i en ganska ny livsmedelsbutik i norra Uppsala. Eller så var det något slags överslag pga att de inte längre sålde säckar med vildfågelfrön.
I alla fall så köpte jag inte mindre än sex stycken förhoppningsfulla små pelargonsticklingar, alla i sin egen pyttelilla papperskruka. Om jag kommer ihåg rätt så valde jag några rosa-aktiga eller lila sorter, men vilka har jag glömt.
När jag betalade kände jag mig väldigt entusiastisk.
Men det hade gått över när jag kom hem, då blängde jag bara elakt på de små, ställde dem i en bytta och gick därifrån. Fy vad jobbigt och jordigt att plantera dem i krukor...
Sen glömde jag helt bort dem! Så nästa gång jag såg dem var alla döende och slokade som f-n, men det var bara en som dog på riktigt, de andra fem klarade sig när de fick vatten. Härvid blev jag så irriterad att jag absolut inte kunde ägna mig åt omplantering.
Sen kom jag ihåg att vattna ända tills igår då jag äntligen petade ner eländena i nya små krukor.
Av detta blev jag så entusiastisk att jag i rask följd beställde ännu fler sticklingar från nätet. Varav en kostar 90 spänn och heter Old Father Live Forever, växer vild på en enda ö i hela världen. Wow liksom. Det finns hur många sorters pelargoner som helst. Det jobbiga är att de vill ha kallt, ljust och torrt på vintern, och det vill inte jag.
Men det kanske funkar att ställa dem i källarfönstret.
Äh, den dagen den sorgen.
Först måste jag komma ihåg att hämta hem från postombudet, plantera om och hålla vid liv över sommaren. men det går nog bra. Om entusiasmen håller i sig?

LG Optimus 2X

2011-03-22T22:08:00.009+01:00

Åh hej å hå. Det vore perfekt att kunna jämföra LG's nya mirakelmaskin med min nästan nya iPhone 4! Sida vid sida, funktion för funktion. IRL. Skulle det bli en jämn kamp?

Återkommer i ämnet när det är dags för test!

Dude - snygg ömsning!

2011-02-21T20:32:00.003+01:00

Kolla! Den här pinnen bara klev ur gamla kostymen och sträckte på sina nyömsade mjuka ben tills de stagat upp sig. Perfekt att sitta upp och ner i taket och göra det. En del pinnar har för bråttom, eller drullar ner från kvisten där de tänkt torka och får krokiga ben. Inte denna. För extra stadga käkade hon senare upp det gamla utanmätet. Recycling vp style. Säkert en massa mineraler eller hornämne eller nåt som kan vara bra att ha.

Som att verkligen bita på naglarna, fast värre.

Miriam tokhånglar med en tröja

2011-02-18T21:58:00.005+01:00

Det är inte Miriam som smutsat ner golvet, om nu någon trodde det. Näe, det är matte som spillt hårfärgningsguck. Plastgolvet slurpade glatt i sig pigmentet, så i vanliga fall brukar det ligga en ikeamatta över fläcken som alltså inte går att ta bort. (fläcken, inte mattan)

Men som synes tar Miri med sig saker med oflit ibland.

it's a bird! no, it's a plane! no, it's a

2011-02-08T20:37:00.006+01:00

foxterrier på vift!

Come fly with me...

2011-02-06T17:26:00.003+01:00

Jag har ett hett tips till alla som hatar snö och kyla:
- Skaffa en hund.
Det är omöjligt att inte smittas iaf lite av den gränslösa entusiasm dessa varelser besitter.
Snö är inte vidrigt vitt mögel som lägger sig som en blöt filt över tillvaron ett halvår i sträck.
Det är istället miljarder potentiella snöbollar!!!! Vilken lycka!

Strålande utsikter

2011-01-31T18:19:00.004+01:00

Effing åsm! Det här är utsikten från jobbet. Susu och jag är mucho nöjda såklart.

Och lunchpromenad i Byhåla med omnejd är nästan som att vara i fjällen! Om man bortser från att det är nästan totalt platt.

Kulturskatt

2011-01-25T09:42:00.004+01:00

För att ingen ska dissa bladens namn bevisas härmed att dessa namn är hämtade från den fina gamla traditionella nonsensdiktning som uppskattas så högt av alla barnsliga.

Mera bugs

2011-01-24T21:16:00.003+01:00

Jag vet inte ens om jag skrivit i bloggen om mina vandrande pinnar? Det kanske var i förra bloggen. Orkar inte kolla igenom och länka etc. So sue me. Jag är slö.
Any hoooo. Jag har en massa vandrande pinnar, av den ordinära tydligen indiska sorten. Alla är flickor, men de är inte petiga på det viset utan förökar sig ändå. Meddelst självkloning. De lägger en massa ägg och hux flux finns det en hel drös småpinnar. De äter citronmeliss, sån där i kruka från Ica eller Konsum eller nån slags livsmedelsaffär. Jag annonserar på Blocket och tjänar nästan ihop till mat åt pinnarna. Big business :-)

Nu har jag skaffat vandrande blad också. De är som pinnar fast blad. Och herr blad, som jag har gett namnet Putte Blad, kan flyga! Fru blad, som då får heta Gullan Glad, är något för tung för sina vingar. Sa snubben i insektsaffären. men f-n vet. Om hon inte kan flyga så är hon en olympiskt snabb gångare. Iofs har hon 3 ggr så många ben som de flesta olympier, men ändå.
Det finns en till egenskap som skiljer bladen från mina vanliga pinnar. De här små kamraterna förökar sig genom att ha sex! Snubben i affären sa att de gjort "det" flera gånger, så snart kanske Gullan lägger ägg. Men det är inte säkert att det blir några småblad, det är tydligen lite knepigare med bladägg än med pinnägg. Men vi får väl se.

Putte fastnade inte på bild, men det gjorde Gullan!

Varför vi behöver Icebugs

2011-01-18T20:46:00.003+01:00

Den här bilden skulle säga mer än tusen ord var det tänkt. Men det är tusen gånger halare i verkligheten jämfört med hur det ser ut på bilden. Vägen är täckt med ca 5 cm kärnis, som i sin tur är täckt med ½ cm vatten. Alla gruskorn (och det är inte många) befinner sig under isen.
Det är m a o snorhalt.
Men med Icebugs på mina näpna små 42'or går det alldeles utomförträffligt att ta sig fram. Det låter helt psycho om broddarna när man går på is, men det struntar jag helt och hållet i.

Fem-etta

2011-01-11T21:00:00.009+01:00

Idag är det 11-1-11
Coolt , va? Det betyder naturligtvis ingenting, för alla datum etc är ju bara påhittade för att förenkla tillvaron. Inget magiskt med det. Men coolt! Fem ettor!

Och just denna dag var det dags för Lord Volvomorts årliga kontrollbesiktning. Som vanligt åkte jag och tvättade honom på Statoil i Svartbäcken först, för att fjäska för besiktningsmännen. I morse var det ingen kö! Smidigt.
Ibland kan min bil (som sagt) bli lite svårstartad efter kortare åkturer. Som t ex mellan tvätthallen och torkhallen i den automatiska biltvätten, det är väl typ 5 meter. Men det gick bra! Sen åkte vi blanka och fina till Bilprovningen och parkerade oss snitsigt bredvid ett annat ekipage som oxå väntade på besiktning. Hamnade precis rakt framför port 3. Så medan vi satt där och chillade tänkte jag att hur smidigt vore det inte om just vi fick åka in i port tre? Och det fick vi! Wow!
Sen är det Volvo-gubben som vinkar in oss i hallen. Jag nästan dog av lycka. Yes, nu blir det godkänt.

Volvo-gubben heter Eskil Svensson, är 62,5 år, har jobbat med bilprovning så länge nån kan minnas, 4:e generationens gråsosse - men han gillar varken Göran eller Mona - han saknar Tage, och han har aldrig kuggat en Volvo! *

Inte den här gången heller!

Som belöning för att han skötte sig så fint fick lille Lorden delikatessbensin från nya Byhåle-macken! Nom nom. På bilden ser det ut som om jag har stoppat bensinslangen i backspegeln. Om någon tror att jag gjorde det är min kommentar: "Meh... ofta..."
Lord V blev helt sprallig! Pigg som sjutton och ser ut som sjutton, hehehe.
När jag tänker efter så ÄR han faktiskt 17 i år. Nästa år kan han få köra sig själv!

Sen kom mina terminalglasögon till rätta också! Weeee! De har varit på vift sen förra året, men nu ska jag aldrig mer slarva bort dem!

Susanshine och jag (och en del annat folk) har flyttat till nya kontorsrum, och vårt nya rum är fin-fint! Yay!

2011 artar sig riktigt bra!

*) allt det där om Eskil är bara påhitt, inklusive namnet. Men jag tror att det mesta är sant.

Klantbloggning

2011-01-07T15:45:00.005+01:00

Alla som nån gång påpekat (eller velat påpeka) för mig, att jag är en ganska kass bloggare, får nu ytterligare vatten på sina kvarnar. Fast i form av snö. Fast form. Fluffig.
Här i Byhåla har det snöat infernaliskt ända sen i november, och framåt andra halvan av december tröt krafterna för yours truly. Detta inträffade i samband med nån slags flunsa.
Utan krafter ingen skottning. All energi har gått åt till att hålla rent vid brevlådan, och vad får man för tack? Ett sjukt irriterande vykort från posten! "Det är fint med snö, men just vid din brevlåda är det för mycket... bla bla bla... se till så brevbäraren lätt kan nå... bla bla bla"

Men nog med gnäll. Jag tar tillbaka allt. Any-hoooooooooooo.
Idag tog jag mig för att skotta fram Lord Volvomort som var helt insvept i snö. Nästan en halvmeter på taket. Och ännu mer snö runt om, för det har blåst ihop mellan snövallarna.
Jag har en snösläde som det ryms kanske 0,7 kvadratmeter på. Hur många kubik beror helt på hur medgörlig snön är. Efter ungefär 17 000 vändor med denna, för att forsla bort all snö på uppfarten och runt bilen, gav jag mig på att fösa ner snön som samlats uppe på lille Lorden. Det var inte så jävla lätt, hade packat ihop sig rätt ordentligt. Sen fick jag köra minst 14 vändor med snösläden för att få bort all snö som legat på bilen. Jag överdriver inte ens! Cheezus.

Sen var det väldigt spännande att försöka starta bilen, eftersom Lord V är väldigt känslig, men det gick väldigt bra! Ända tills jag backade ut och det visade sig att det var för lite skottat. Lorden fick hela avgasröret i snövallen, och känslig som han är så bah dog han. (Jfr Snuten i Hollywood, ingen bilmotor kan hålla sig igång med avgasröret tilltäppt. Oavsett om det är snö eller bananer som blockerar) Jag är mycket tacksam att lille Lorden ville starta igen, så att vi kunde kana iväg till byhålan bredvid utan inköpslista och handla saker och varor som ingen i hushållet egentligen behövde.

Men tillbaka till bloggandet. Hur festligt hade inte det här inlägget blivit om jag tagit före- och efter-bilder? Jättefestligt!!!!
Jag tog inga bilder.

Obegripligt

2011-01-05T14:42:00.003+01:00

En del konst kan vara svår att förstå sig på. Den här kompositionen av klunsiga kakelplattor i korridoren utanför kommundelens vårdcentral t ex.

På samma vårdcentral, men i väntrummet, finns en konstgjord växt. En stor sak, minst 1,5 m hög. Och det är inte vilken växt som helst som naturtroget avbildats i plast, nej minsann, det är en Cannabis Sativa! Måste vara ett utslag av ironi. Eller apati.

Litet steg för mänskligheten - ginormous step for Byhåla!

2010-12-18T13:15:00.005+01:00

Vi följer i Roys och Rogers fotspår och öppnar en egen mack! Så här såg det ut på invigningen:

Och kolla sortimentet! Allt en bil kan önska sig, nästan.

Köp Cosmopolitan!

2010-11-23T17:49:00.004+01:00

Inte för att det är en bra tidning, för det är den inte, snarare tvärtom. Man får en klassiker-DVD på köpet! That's why!

The Graduate

Uh-huh? Så man kan säga att man köper filmen och så följer det med ett glossmagasin som man inte vill ha.

Men eftersom det är mer eller mindre en naturlag, att förr eller senare måste man iväg till papperåtervinningen, så är det bara att lägga med Cosmo i kassarna.
Problem solved.

Och jag säger inte detta för att jag är jämnårig med Mrs Robinson.
(Utom ifall det är någon som vill att jag ska förföra dem. Men då får de väl försöka säga det till mig?)

En helt vanlig dag i Byhåla

2010-11-20T20:24:00.004+01:00

Smart att ta med geten på hundpromenaden, eller tvärtom. Ingen vits att gå ut i omgångar med sina kreatur.

Häromdagen såg jag en äldre dam trippa fram till sin brevlåda för att hämta posten (själv var jag ute på min vanliga spionera-på-byhåle-innevånare-runda med Seven) och i hälarna på tanten gick en liten fyrbent kamrat. Jag trodde först att det var den skummaste blandrashunden någonsin - men det visade sig vara ett halvvuxet lamm. Väldigt duktiga, både tanten och lammet, för de använde inte koppel. Lösdrift.

ceci n'est pas un violoncelle

2010-11-14T11:31:00.003+01:00

Miriam vill byta namn till Magritte. Hon känner sig fransk, inte orientalisk. "Franska Indo-Kina?" föreslår jag. Miriam/Magritte piskar ilsket med svansen. Jag drar mig diskret tillbaka. "Magritte var faktiskt belgare" ropar jag från behörigt avstånd.

Påsk?

2010-11-07T12:23:00.003+01:00

Förra helgen satt jag vid min dator och arbetade. Det är en dålig vana vi skaffat oss på jobbet, men nog om det, över till det intressanta:

Det ringde på dörren.
Jag sa "Schhh" till 7, som blev hoppfullt lycklig i förskott, eftersom vad som helst är roligare än en matte som bara jobbar, och öppnade dörren.
Där stod två påskkärringar.

Jag blev helt nollställd i huvet, och bara glodde på ungarna. De glodde tillbaka och sa "bus eller godis".
"alltså jag hade helt glömt att det är NU" sa jag "så jag har inget godis hemma"
barnen tittade hoppfullt på mig
"så ni kan få lite pengar istället"

Krafsade fram vad jag hade iform av växelgrus och stoppade ner detta i deras nästan självlysande pumpakorgar av plast.
Kidsen tackade och jag stängde igen dörren. En vag känsla av att något inte riktigt stämde förstärktes kraftigt av det faktum att det stod oktober i almanackan.

Meh - Halloween - den nyaste svenska högtiden.

Antar att jag ska vara tacksam över att jag inte sa Glad Påsk?

Plattan i morse

2010-10-09T19:50:00.003+02:00

Jag skulle bara köpa lite fikabröd på Sergelbageriet (för att kompensera att jag glömt ta med min cello till spellektionen) och så hamnade jag mitt i detta dansevenemang!

Stockholm!

Vad man kanske hade velat välja i valet om man inte velat så förbannat?

2010-09-19T14:27:00.003+02:00

Den här Berglinaren är från 2006 men lika aktuell nu som då...

Jättebebis

2010-09-14T22:41:00.006+02:00

Här är dörren till toa på SJ's nyrenoverade gamla tågvagnar. Utrymmet innanför är till för damer, anorektiker, herrar och sumobrottare. Troligen inte samtidigt.
Själv får jag knappt plats ensam, inte om jag har ryggsäck med släptop med mig in iaf.

Hittade svamp. Modell "inte-kantarell" så de fick vara kvar. Nu undrar jag vad det är för sort? Den är som synes orange, det som inte syns är tex att den är utan fot, och inte är en skivling vad jag kommer ihåg.

Nu redigerar jag lite, för svampen är identifierad: Aleuria aurantia a.k.a. Mönjeskål eller Orange Peel Fungus på utrikiska. Undrar vad den kallades innan de första apelsinerna importerades?

Städade lite i källaren och hittade dessa små kamrater. Varken de eller deras ägg (?) fick övervintra här på väggen, som de dock förmodligen hade tänkt sig. Och nu regnar det.

Mea culpa.

Ken Li

2010-08-30T18:39:00.004+02:00

Helt klart bland det roligaste i sketchväg som kan ses på teve (eller liknande)

Oh, btw, detta är inte illegal fildelning! Det är redaktionell reklam!

Köp boxen från Discshop för sketna 199 svenska pengar! Nu omedelbums!

blandat ledighetsaktigt

2010-08-22T17:27:00.015+02:00

Vi har varit på Bälingen, som vanligt. Fast det var inte som vanligt, utan helt annorlunda. Rinnande varmt och kallt vatten inomhus! Stor kyl och riktig frys! Ett köksskåp med diskställ i!
Wtf? Dessutom körde vi vilse i dimman, Saltkråkan-style, men kom tillrätta igen. (Duh...)

Här ser vi två små blyga violer på en somrig blomsteräng med blåklint o vallmo (ej opiumvarianten) bl. a.

Utan brillor i bastun. Lyckades med konststycket att knäppa bilden i exakt det ögonblick då lyktstolpen ser ut att vara fäst i huvet på the Zoncster. Meh.

(Btw, ingen idé att zooma, mamman har pixelifierat känsliga områden :-)

7 fick för sig att löpa, och fick därför ikläda sig eleganta brallor designade av Valentino! Jo minsann. Och Euroshopper lågbudget pantyliners inuti. Nån måtta får det ju vara.

Big Inn köpcenter i Köping. Det här är den äldsta person jag någonsin sett vid någon plockgodisavdelning. Ev. äldsta ever?

Av kundvagnen framgår att dieten består av fet mjölk, bregott (80% fett om nån undrar), bacon, blomkål, en bytta småkakor och nån sorts pålägg (med tillsatt socker). Samt lösgodis.

Så det är fett & socker som gäller om man vill bli riktigt gammal!*

Glömde fråga vad gamlingen heter, men jag sätter en femma på Kent.

Jag odlar solrosor! Eller det var vad jag trodde att jag odlade tills de började slå ut, och det visade sig vara solförmörkelserosor i stället. Moahaha! Jfr förra inlägget. Black thumbs much? Boo ya!

*) eller så är det dieten som gör att man ser ut som 90 - 100 fast man är knappt 60???? Enda sättet att få veta är att testa!!!

Och - ja - jag såg också flaskan med Yes diskmedel i kundvagnen, men är övertygad om att detta ej ingår i kosthållningen som sådan.

Nostalgi....

2010-07-30T19:19:00.003+02:00

Den här bilden är från närmare 4 decennier sen, när yours truly hade gröna fingrar. Shoppade loss i bröderna Nelsons exklusiva frökatalog och efter paus för posthantering hade man en bunt dahliaknölar att knö ner i sin ägandes rabatt. Ytterligare paus för tillväxt och: ta-daa!

Om nån undrar varför fingrarna vissnade så är det på ett ungefär såhär:
Jag ville förtvivlat gärna odla smultron, så jag grävde upp ynkliga små vilda plantor på "ängen" utanför barndomshemmets tomt, och planterade i rabatten. Alla försök misslyckades. Hur jag än bar mig åt så ville det sig inte.
Efter något år ville min pyttelille broder också ha en egen rabatt, så jag styckade av ungefär en A3 i den änden av rabatten som inte syns på bilden ovan. Gjorde en snygg kantbård av vilda gråstenar av liknande modell som ovan och frågade bror vad han ville odla; ringblommor? krasse?
"smultron"
"men det går inte jag har provat. ska vi testa ringblommor?"
"smultron"
Efter ett par loopar i argumenterandet blev jag sur och lät ungen få sin vilja igenom. Rafsade upp några små plantor från ängen och tröck ner dem i jorden. "jaha, vattna nu och kom tillbaka när de har vissnat"

Efter några säsonger var lillebrors rabatt OCH min fullkomligt övervuxna av smultron. Men vid det laget hade jag lagt ner odlandet.

Men ja ä int bitter :-))

inga alger!

2010-07-28T20:28:00.003+02:00

Dvs inga cyanobakterier som förgiftar vattnet i Stockholms skärgård.
Och det är bra därför att det är bara en dryg vecka kvar tills vi åker till kära gamla Bälingen!
Se själv: algsituationen i östersjön
Funderade förut varför det inte skrivits om giftalger i våra sensationshungriga kvällstidningar, och så visade det sig att no news verkligen ÄR good news. Yay!

Testpilot Philips SatinPerfect Epilator

2010-06-30T16:05:00.001+02:00

Philips SatinPerfect Epilator

För ungefär 20 år sedan köpte jag en föregångare till den här epilatorn. (länk ovan)
Den lät som en gräsklippare, ljudnivån var fruktansvärd och det gjorde riktigt ont!
Därför vore det suveränt för mig att få vara testpilot, skulle aldrig köpa en sån här igen utan möjlighet att testa.
Visst, utvecklingen går framåt etc. men nej, en sån här maskin litar jag inte på förrän jag testat på mina egna lurviga ben :-)
Detta gör dessutom mig till den perfekta testpiloten! Om jag tycker den är OK, då kan alla lita på att den verkligen ÄR OK!

Fåglar

2010-06-30T10:44:00.002+02:00

Helt plötsligt är det fullt av fåglar i min gran. Så jag tittar på dem, genom köksfönstret, lite i smyg, medan jag jobbar. En talgoxe sätter sig i rappningen vid fönstret och tittar anklagande på mig.

Vad? Räcker det inte att jag utfodrar er på vintern???

Men så inser jag att det är dags att lära ungarna att hitta mat. Och hur förklarar en talgoxförälder för sin nyss flygga unge att här finns det mat när det blir vinter. Ungen: "huh? vadå vinter?"

Jag tar fram min lilla teaterkikare och spanar lite. Två pilfinksungar dräller omkring på en gren och letar efter granfrön som kilat in sig mellan barren. Ungarna är otroligt fumliga, snubblar och tappar balansen, och när de väl hittar ett granfrö är det jättesvårt att skala. Oftast tappar de fröt, som singlar neråt, och så sitter ungen där alldeles förbryllad. Det känns som om den lilla energi de får från sina lyckade försök knappt kan motsvara vad de fått lägga ner.

Nu sitter två stycken ungar och piper efter mamma och pappa. Hoppas de blir matade!

Jag får väl slänga ut lite frön och grejer för säkerhets skull...

Grilltajm?

2010-06-12T12:53:00.003+02:00

Jag vet, tråkigt att snålskjutsa på andras bilder. Men jag känner verkligen för Chet. Jag har också haft en sån grill, nästan iaf.

Den här tyckte jag var kul...

2010-06-06T14:10:00.002+02:00

Fler finns här

Gear???!!!???

2010-05-25T21:23:00.004+02:00

Kolla vilken fin ring!

Inte direkt ultrafeminin, men det är ju inte jag heller, hehe

Om man vill se rörliga bilder så finns det på den här sidan

Håll tummen!

2010-05-23T21:18:00.002+02:00

Jag hoppas bli utvald som testpilot för Canon EOS 550D, så håll en tumme för mig, please? Det skulle ju onekligen vara ett steg uppåt från 1000D...
Om det är fler som vill slåss om äran att få fota en månad så är länken här
Har just sett bröllopsfotografen, så inspirationen är på topp :-)

Skållad trolldeg

2010-04-30T16:33:00.002+02:00

Ombytlighet förnöjer!
Här kommer en variation på brödtemat.

6 dl vatten
1 tsk kummin
1 tsk anis
1 tsk fänkål

koka upp vatten och kryddor, stäng av värmen men låt stå kvar och dra under lock någon minut.

200 g ekologiskt rågmjöl

blandas i vattnet, kör runt med degkrokar på elvispen, eller använd nån slags slev.
Det ska vara rejält kletigt. Låt vila under lock.

värm en gjutjärnspanna och rosta 75 g valnötskärnor försiktigt. Låt svalna och hacka grovt.

200 g eko vete special från Saltå (spara ½ - 1 dl för utbak)
50 g bagarens jästmix (halv påse igen)
1 tsk flingsalt (jag tog sånt med rosmarinsmak)
1 msk skogs- och granhonung
1 msk olivolja

blanda ihop de torra ingredienserna, vänta tills skållade mjölblandningen svalnat till fingervarmt, då blandas allt ihop, tillsätt även olja och honung. Fortfarande ganska kletigt, men behöver arbetas ihop ordentligt så vetemjölet är med i hela degen.
Jäs i övertäckt bunke 60 minuter, vänd runt efter halva tiden. Ugnen ska var 250 C när det är dags för gräddning. (dra dina egna slutsatser)
Bland i valnötshacket i den färdigjästa degen. Sen upp på mjölat bakbord, knåda lite lagom, dela i två bitar. Forma baguette-liknande längder, platta till, lägg över på bakplåt med -papper. Vrid. Pensla med ljummet vatten och salta. Jag tog Herbamare. Jäs i 20 minuter eller 30 om det ser ut att behövas.
Isbitar eller kallt vatten i nån gammal form, som fått värmas ihop med ugnen, ger finfin ånga. In med plåten. (det där tjafset med förvärmd plåt, glöm det) Vänta någon minut, sänk värmen till 175-ish, Grädda i 30 minuter ungefär.
Svalna på galler, med eller utan bakduk. Klart!

Detta bloginlägg kommer att uppdateras med bilder. Senare.

< / blogtorka >

2010-04-17T21:05:00.007+02:00

Jag har bakat bröd! OCH det blev gott! Wohoo!

Eftersom jag är en glömsk person passade jag på att skriva upp hur jag gjorde, och eftersom jag har en blogg kommer beskrivningen här:

200 g ekologiskt rågmjöl
300 g Saltå Kvarns vetemjöl special
50 g bagarens jästmix (halv påse (det är nåt fejksurdegsglurr för impulsiva personer utan tålamod och planeringsförmåga = jag))
flingsalt, minst 1 tsk
1 tsk anis
1 tsk fänkål
½ dl vatten
1 msk olivolja
1 msk flytande honung med gransmak (likadan som blandades med sprit i ett annat inslag på denna blogg)
3,5 - 4 dl vatten

koka upp brödkryddorna i ½ dl vatten, låt dra under lock.
blanda mjölet noggrannt (utom minst 1 dl vete som behövs senare) med jästmix och 1 tsk salt.
jag använde en vanlig bunke och en träslev.
häll i olivolja (eko) och honung, blanda kryddkoket med resten av vattnet och häll i.
titta på ett avsnitt av Cougar Town (ca 20 min) och blanda ihärdigt under tiden.
Ställ bunken dragfritt med ett lock eller handduk eller nåt över, titta på ännu ett avsnitt C T.
Kolla hur degen mår, vänd runt den lite med sleven, titta på ytterligare ett avsnitt och upprepa från "kolla" 1 gång. Fantastiskt - nu har degen jäst i 60 min.
Häll ut degen på det sparade mjölet och knåda lite. Dela i två bitar, knåda lite till, gör två längder som är lagom stora för en ugnsplåt. Platta till. Lyft över till bakplåtspappersklädd plåt, vrid längderna för intressantare yta. Tänk spiralmakaroner. Sen kan man salta om man vill. Jag tror man kan pensla försiktigt med ljummet vatten för att få flingorna att fästa bättre. Det ska jag göra nästa gång. Medan brödet jäser utan bakduk kan man titta på nästa avsnitt av Cougar Town.
Ugnen måste på också. 250 eller 275 C. Jag satte in en oöm form på gallret längst ner, att slänga in is i. Jag stoppade också in en tom plåt på förvärmning i ugnen på vilken jag lät bakplåtspappret med de två blivande bröden glida över när avsnittet var slut. Sänkte även värmen till 175 efter en liten stund.
Medan bröden gräddas är det dags för lite C T igen.
Om man vill ha rejäl skorpa på brödet kan man låta svalna utan bakduk, men det ville inte jag.

Ät med smör på, så fort som möjligt, så att smöret smälter! Sjukt gott.

Det här är helt vanliga moln, utan vulkanisk aska i. Nu ska det tydligen bli global nedkylning pga massor av ånga och aska i atmosfären. Lite ironiskt att det inte går att flyga nu, när växthuseffekten äntligen kommit av sig, och det skulle vara lite klimatsmart att göra det. Vi små människor har inte så mycket att säga till om som vi tror.

Och här är GI-alternativet- Turtleburgers - för er som inte vill ha bröd fullt med kolhydrater. Receptet är busenkelt: väv in köttbullsmet i flätade baconskivor och pynta med prinskorvssnuttar. Pensla med bbq-olja/glaze. Grilla. Nam-nam.

Swimming in Your Ocean

2010-02-28T16:19:00.003+01:00

Om jag vore en snöskyffel skulle jag få plats i mitt badkar. Formgivet av en idiot som säkert föredrar dusch framför bad. Gaah.

Nedan följer ett småkul tidsfördriv som härmed förmedlas till alla som behöver göra av med överflödiga minuter.
Ta fram din mp3-spelare, i-pod el. dyl. Ställ in den på random. Fram med papper o penna (eller använd notepad + tangentbord)
Klicka fram första random-låten. Titeln på den är svaret på första frågan. Skriv ner titeln. Minnet är sämre än du tror! Klicka fram nästa, som blir svaret på fråga två. Du begriper säkert principen nu. Fortsätt tills du svarat på alla frågor.
Här nedan är mina svar + spontana kommentarer:

If someone says, “Are you okay?” you say?
Man on the Moon [R.E.M.] (lite utspejsad m. a. o.)

How would you describe yourself?
Berlin [Black Rebel Motorcycle Club] (på 30-talet ungefär då)

What do you like in a guy/girl?
One [U2] ( no split personalities need apply…)

How do you feel today?
Not What You Wanted [Black Rebel Motorcycle Club] (nå. Bättre än igår iaf)

What is your life’s purpose?
Dani California [Red Hot Chili Peppers] (jag har aldrig fattat meningen med livet. QED)

What is your motto?
Windows [Black Rebel Motorcycle Club] (inte Vista, jag lovar!)

What do your friends think of you?
I Samma Bil [Bo Kaspers Orkester] (jaja, jag SKA byta. Nån gång. När jag blir rik)

What do you think of your parents?
Grace Kelly [Mika] (Morsan då, farsan får vara Rainier, hehe)

What do you think about very often?
American X [Black Rebel Motorcycle Club] (x som i… skulle du bra gärna vilja veta va?)

What is 2 + 2?
The Obvious Child [Paul Simon] (barnslig fråga)

What do you think of your best friend?
Come On-A My House [Nasty Tale and their Orchestra] (Fast eh… jag måste städa först…)

What do you think of the person you like?
About a Girl [Nirvana] (Så det betyder att? It’s a girl?)

What is your life story?
All You Do is Talk [Black Rebel Motorcycle Club] (Mycket snack och lite verkstad. Jepp)

What do you want to be when you grow up?
Hey Ya [Outkast] (T-shirt… try to keep up…)

What do you think of when you see the person you like?
Imitation of Life [R.E.M.] (ingen verklig person eller?)

What will you dance to at your wedding?
Tripping [Robbie Williams] (ahahahaha… min stil definitivt)

What will they play at your funeral?
Especially in Michigan [Red Hot Chili Peppers] (okej, fine by me)

What is your hobby/interest?
Sweetest Thing [U2] (godis, sötsaker och klibbiga deserter)

What is your biggest fear?
Weapon of Choice [Fatboy Slim] (delvis beroende på vem som väljer. Och särskilt om det pekar mot mig)

What is your biggest secret?
Undiscovered [James Morrison] (HAHA! Fortfarande hemligt!)

What do you think of your friends?
Here Comes My Baby [Cat Stevens] (att de är ungdomliga?)

What will you post this as?
Swimming in Your Ocean [Crash Test Dummies]

Snö...

2010-02-21T15:01:00.008+01:00

Nu har det varit snöstorm klass 2 enligt SMHI. Jaha.
Lord Volvomort är nästan helt försvunnen i snömassorna. "Stackars Lord V!" tänker kanske en och annan medlidsamt. Men det är väl inte synd om honom? Tänk på mig istället, som måste skotta fram honom! Tonvis med snö, I tell you, tonvis!!! Buhuu, vojne, vojne, och inte bästa träningen för onda foten heller :-(
Men nu är det gjort. Och Lille lorden står hemma hos Jorma och väntar på att bli fixad inför den snöpliga ombesiktningen.

Det här skulle kunna vara ett jättestort, djupfryst piggsvin. Men det är bara en schersminbuske, som nog aldrig blir sig själv igen efter denna vinters totala tillplattning.

Om OS skriver jag inte mycket, men här är iaf en blågul bild. Heja Sverige!

Hahaha, Subaglue :)

2010-02-12T21:07:00.003+01:00

Riktigt roligt: The new IMPREZA - it sticks to the road (klicka på länken)
Extra roligt eftersom Mix och hennes Ä har en Subba.

Gondolen!

2010-02-06T17:21:00.011+01:00

Först åt man det här:

eller det här:
Till huvudrätt antingen detta:

eller detta:
eller detta:
eller detta:
som delikat avslutning detta:

eller detta:

eller en kopp kaffe och en virre, men det gjorde sig inte på bild :)

Mmmmm mmmm mmmmm

det var SÅ gott och trevligt

(Och den riktiga kameran var hemma, så mobilen fick rycka in.

Med blandat resultat, vilket inte gjorde nånting alls)

Jämrans fästingkuvöser

2010-02-01T14:15:00.005+01:00

Titta vad "de gulliga rådjuren" har gjort! Tuggat på min Thuja! Eller fejkcypress eller vad det nu är för avlång buske som växer på tomten. Grr. De hör hemma på en tallrik, är vad de gör.

Jag har skaffat ett Wii!!! Kolla vad lik min Mii är! Zonic är också rätt bra, Mix ska jag tweaka lite till innan jag är nöjd. Fast det roligaste är när Mii'sarna springer omkring på Mii Plaza, för jag har gjort Zonic lika liten och spinkig som hon är i verkligheten, hihihi, ser jättekul ut. Och, yes, jag är lättroad.

Här är jag (eller Mii) och mina Mii-pets; Miriam, Seven och Tompe. Det vore roligt om djurens Mii ändrade storlek efter vikt, för då skulle 7 vara nästan 3 ggr så stor som Mirri.

Men så avancerat är det inte :-(

Eftersom jag är sjuk kan jag inte hålla på så mycket med Wii som jag skulle vilja, men så fort hostan går över ska jag spänsta till som en tok.

Hmpf

2010-01-28T12:21:00.003+01:00

Lord V är dyster. Jag med.
Inte hjälpte det med nytt flashigt avgasrör inte. Eller, självklart hjälpte det - säkert körförbud annars, hello? - men vi nådde inte ända fram.
Och det jobbiga är att det enda felet från förra året, trasig sidoblinkers, dvs den lilla fjolliga lampan som sitter på sidan av bilen och som ändå inte syns!!!! Det felet var kvar. Och samma fel 2 ggr i rad = ombesiktning. Grrr.
Det var ju meningen att Jorma skulle fixa sånt. Hade säkert hjälpt om jag påpekat felet, men jag kom bara ihåg det pinsamma med det tappade avgasröret. Och det skrevs inte ens upp i protokollet. Fast det var ju bara yttersta änden som gav sig av iofs.
Well, måste fixa och ombesiktiga före 1 mars.
GOTT om tid :-)

Lille Lorden

2010-01-23T12:09:00.006+01:00

Nu är Lord Volvomort mycket stolt och känner sig alldeles vacker med sitt sproillans nya avgassystem. Bakre delen ramlade av vid förra besiktningen. Bättre sent än aldrig är ett bra motto. Eller iaf ett som passar i sammanhanget.
På onsdag är det besiktning. Bokade en tid som är precis efter morgonfikat, hoppas det funkar i år igen. Ska även göra mig till och tvätta den stackars bilen, + städa insidan på den. First impressions lasts!

About a book

2010-01-16T18:32:00.009+01:00

Jag gillar Nick Hornby, hans böcker rekommenderas. Särskilt "How to be Good" och "A Long Way Down".

Den av hans böcker som jag läste först var "High Fidelity" och då visste jag direkt att jag kommer att läsa allt han har och kommer att skriva.

Så den här läste jag förstås. Fantastisk bok. Pojken, som boken handlar om, är totalt borta, noll koll på allt.

Boken utspelar sig -94, ett år då alla vet vem Kurt Cobain är och känner till Nirvana. (t o m jag) Men inte pojken. En flicka i hans skola har en tröja med Kurt-tryck. Pojken frågar vem det är, men uppfattar namnet som Kirk O'Bain. Flickan blir helt ställd av att pojken inte vet vem Kurt är och säger att "Kirk O'Bain" spelar i Arsenal.

Det finns en Nirvana-låt som heter "About a Girl" Det visste inte jag, trots att jag lyssnat på den på väg till och från jobbet otaliga gånger. Jag trodde den hette "I do" eller nåt. Anyhooo. När jag väl fick reda på titeln var det ju uppenbart: bok om pojke som inte vet vem Kurt Cobain är - bokens titel är en parafras på låtens titel.

Sen gör dom en film av boken. Inte helt otippat heter filmen "About a Boy" precis som boken.

MEN.

I filmen finns inte det här centrala Kurt-temat med på samma sätt. Pojken och flickan rymmer inte efter Kurts självmord, och blir inte tagna av polisen då de vandaliserar ett skyltfönster etc.

Så då blir ju titeln fel?

Behövde skriva av mig. Har stört mig på detta ett tag.

"Man and Boy" hade varit en mycket bättre titel, fast då hade väl Tony Parsons tagit illa upp.

vildmark

2010-01-13T21:14:00.011+01:00

Som många av läsarna vet, så bor jag i utkanten av Byhåla. Så en och annan naturupplevelse kan man få utan att behöva gå ut.
T ex så har småfåglarna drällt nåt alldeles otroligt med frön från den nya fågelmatningspetflaskan som jag hängt upp i en vildvuxen ligusterbuske utanför köksfönstret. Inte konstigt att den här lilla kamraten dyker upp.

"nyam nyam, hampfrö är gött"

"huh? vad var det?"

"äh, det var ju inget"

"jo, shit! en papparazzo! jävlar"

Och så sprang den iväg, helt skräckslagen.

Här är skogen, en bit från byhåla. Vinter är snyggt. Och man kan ju inte sitta inomhus och uggla, inte ens om man envisas med att släpa på en krycka eller två.

Seven hittade en grop i snön. Vi är båda övertygade om att en älg har legat här och vilat. Eller chillat. Stora älgklövsavtryck runt om. Vi tycker det är bevis!

Byhåla 2009

2010-01-02T19:22:00.013+01:00

Äh, det blir ingen årskrönika. Bara en del lösryckt som jag kommer på just nu. Minnet är lite diffust, så det blir mest sånt som hänt nyss :-)
Snygg blomma va?
"oj vad bra kvalitet för att vara taget med mobilkamera" kanske en del tänker, men det är isåfall bara för att jag inte berättat om min nya kamera!

Microben fick en, och Zonic också. Samt jag själv. Hat trick i Canon.

Nyår brukar vara en ganska trist tillställning i Byhåla, (och är det fortfarande) en utdragen plåga där varje evighetslång sekund ägnas åt att önska att det kunde vara slut på pangandet och smällandet nån gång. Förra året kom Sevens son Bengtsson på att "more is less" dvs mer sällskap = mindre plåga, så han bjöd in sin mor och mig, samt grannhunden Hugo med husse o matte på nyårskalas! Vilken smart hund! B's husse var dessvärre inte hemma, men hans matte E hade slavat i köket hela dan, så alla gästerna förplägades med utsökt mat & dryck. Det var så gott att man helt glömde bort att tänka på hur eländigt det är med nyårsexplosioner. De fyrbenta fick också lite nyårspartydroger, hrm, för att slippa engagera sig alltför mkt i fyrverkeri-delen av det omgivande firandet.

Här chillar vovvarna. Något senare tyckte 7 att det var ännu bättre UNDER sängen...

Om jag vore extremt inbilsk kanske jag kunde fått för mig att avge ett nyårslöft om att minska på mitt intag av CocaCola. Men det är jag inte så det gjorde jag inte.

Däremot fortsätter vi nog med att åka mycket kollektivt, 7 och jag, trots en del bakslag redan första dagen av 2010. Och under 2009 några försmädliga förluster av div persedlar, bl a jackan som Seven har som liggunderlag på bilden.

2009 var ett svampår som hette duga. För första gången någonsin plockade jag så mycket kantareller att jag tyckte det var jobbigt att rensa. Jobbigt som i tvekan över huruvida det var värt besväret. Vilket det förstås var. Men man blev lite kräsen i skogen. Plockade bara fina ex, inga blöta och sladdriga eller små förtorkade. Bilden föreställer inte nån rekordskörd (duh) bara ett exempel på svampar i rent illustrationssyfte.

Jag fick nygamla katter förra året. Miriam aka "Mirri"

och Tomas aka "Tompe"

Min mobil blev stulen, så jag har inte kvar telnr till deras gamla familj, annars skulle jag berättat att kissarna har det bra och t o m vågar umgås lite med Seven.

Om någon undrar så uppvägs inte fotledsfraktur-upplevelsen av den påföljande åka-helikopter-upplevelsen. Fast det var ändå lite plåster på såren, måste jag erkänna.

Totalkoll

2009-12-06T19:14:00.011+01:00

Jag har totalkoll. Bevis: se ovan. En julkrubba som jag påpassligt fotat med min trogna mobil. Det är snart jul. Och jag har köpt allt i julklappsväg som jag tänkt köpa. Jag vet nästan hur jag ska fixa med leveranser etc. av nämnda klappar. Andra advent idag.

Den italienska delikatessaffären i en av galleriorna i U-sala har också totalkoll, se bilden ovan. Det är deras julkrubba jag fotograferat. Lägg märke till vitlöksflätorna! Det är dessa som mest bevisar hur mycket koll affären har. För det är mycket vampyrer i omlopp nu för tiden...

Igår när jag åkte buss hände följande:

Jag klev på och satte mig på handikapplatsen, lutade kryckorna mot väggen och spände fast mig med säkerhetsbältet. So far so good. Någon mil senare klev en målbrottsyngling på bussen och det visade sig då att hans biljett tagit slut.

Busschauffören: Din biljett är ogiltig, du har inga resor kvar.

Målbrottsynglingen: Men jag har ingen annan biljett.

BC: Jaha, då får du betala!

MBY: Men jag har inga pengar...

BC: Tyvärr, jag är ledsen, men då får du inte åka. Jag gör bara mitt jobb och om du inte betalar måste du kliva av bussen!

MBY: (lätt desperat) Men jag måste in till Uppsala idag!

BC: Ja, tyvärr alltså....

Jag: Meh, vad kostar det? Kostar det 40 spänn eller?

BC: (surt) 48 kostar det härifrån, faktiskt.

Jag: OK (räcker fram 60)

BC ger biljett till MBY och växel till mig. MBY mumlar blygt "tack så mycket" och slinker in i bussen.

Vi åker vidare.

Om det är något som irriterar mig extremt mkt så är det folk som säger att de är hemskt ledsna samtidigt som det fullkomligt osar belåtenhet om dem, och ögonen gnistrar TRIUMF! Den här busschaffisen älskade varje ögonblick av den unge mannens förnedring, att få använda sin makt att fösa honom från bussen hade förmodligen varit dagens höjdpunkt.

Tyckte jag synd om ynglingen? Jovisst, men det var inte därför jag köpte en biljett åt honom. Min motivation var missunsamhet. Jag gjorde det enbart för att förvägra BC sin maktkick.

"bwahahahaha!"

jag är sålunda lika ondskefull* som BC innerst inne, men förhoppningsvis inser inte MBY det, istället hoppas jag att han tack vare denna fejkade display av medmänsklighet växer upp och blir en god, hjälpsam och generös människa, som lyser upp tillvaron för alla i sin närhet. Han behöver inte byta namn till Karl-Bertil, men gör det förmodligen ändå.

*) fast jag använder iaf min makt bara mot maktmissbrukare! (nästan)

Vinnarbilden!

2009-11-16T17:12:00.004+01:00

Ja, alltså 3:e plats, men jag har vunnit ett pris! En fotobok! Go me! Klicka för att se mästerverket i större format.
Tog bilden när jag besökte tropiska växthuset i Botan för att det stod i UNT att Victoria-näckrosen blommade. Men eftersom jag var där dagtid (det är då växthuset är öppet för allmänheten) fick jag såklart aldrig se någon blomma. Den slår bara ut på natten. Jag tror att den där grejen som flyter mellan bladen är blomknoppen.
Det blev en riktigt trist bild, så jag photoshopade den allt jag kunde, och tada!
När jag blir stor ska jag skaffa en riktig kamera!

Stackarsverser

2009-11-07T17:13:00.008+01:00

Allan Edwall skrev en hel bunt med Stackarsverser, alla är fruktansvärt roliga, men bäst är den om Ottar.

Och nu citerar jag:

Det var den lille Ottar som skulle hugga ved
Men Ottar plocka kottar
det var bekvämare
-Du stackars barn som hugger ved
sån konstig ved du kommer med
sa mor till lille Ottar som skulle hugga ved

Stackars fjäril. Den satt i mitt badkar och såg alldeles luggsliten ut. Så jag hoppade iväg på kryckorna för att leta upp nån behållare att fånga den i, och sen släppa ut den. Allt måste vara bättre än att sitta i ett badkar och riskera att bli upptuggad av en katt.
Men när jag kom hoppandes tillbaka till badrummet var fjärilen spårlöst försvunnen. Hmmm.

Stackars lill-Dull! Med så mycket bråte som jag har installerat på denna stackars burk är det mer eller mindre ett mirakel att han öht funkar.

Men enligt diagnosprogrammet så mår han "bra"
Fast han är sjukt het.

Miriam ser verkligen farlig ut. Och hade man kunnat fråga den stackars fjärilen känner jag på mig att han skulle hållt med.

Avgipsad! Håller på med rehabträning (Rehab is for sissies, jag vet. :-) Det som hindrar mig från att gåträna ordentligt är inte foten, utan knät.

Jämrans.

'Nuff said. Ska försöka överträffa Zonics högt ställda förhoppningar på min träningsvilja. Heheh.

Fleetwood Mac feat. Annabelle the sheep

2009-10-28T21:12:00.004+01:00

Jepp, urdålig kvalla. Kan inte lägga upp en sån kass film på youtube. Men här går ju bra. Och 1.40 är väl höjdpunkten kan man säga.

Annabelle har grymma moves.

Reel playah

2009-10-26T20:23:00.004+01:00

Real Player är inte helt värdelös, men den är alldeles för resurskrävande och klumpig. OK, den kör de flesta format, men det finns massor av andra mediespelare som kör alla format och gör det bättre.

Men det finns en riktigt bra anledning att ha RP.

Annabelle the Sheep!

Hon finns i massor av piffiga varianter, och alla dansar lika bra! Dvs urdåligt. Men roligt. Hon sprattlar käckt med sina pinniga ben. Ibland står hon i en kägla av ljus, med en egen mic och sjunger, ofta finns två doa-sheeps i bakgrunden, ibland glittrar en discokula över hennes huvud. Ibland blir hon beamad av aliens. Hon är skitrolig.

Men skaffa inte Real Player. Be mig filma Annabelle och lägga upp henne på youtube istället.

Vintertid

2009-10-25T17:01:00.005+01:00

Vintertid är sämst. Det känns aldrig som om man vinner tillbaka den förlorade timmen. I morse tex vaknade jag kl. 08.00 sommartid - alla morgnar sen incidenten med leden har jag vaknat senast 5 - ½6. Mental jetlag.
Sämsta uppfinningen ever måste vara datum i klockor. Jag har en fin klocka med ett fantastiskt kvartsurverk som går jätterätt. Fast vad hjälper det om man måste mixtra med klockan varannan månad pga datumproblematiken??? + en gång i halvåret pga DST??? Idag är det den 25:e. Hur länge sen är det sen jag rättade till datumet senast? Svar till Hon Solo, i en kommentar.

Jag saknar min lilla hund... Här sällskapar hon med den groteska statyn "Nestor" som avbildar en glad man som jobbade som trädgårdsmästare åt nån i Storbrittanien förr i tiden. Kan ha varit kungligt anställd. Har glömt. Allt står att läsa på skylten annars. Månne Ernst blivit barfotainspirerad av Nestor?

Eva och jag var på silverlerakurs! När man återvinner elektronik, gamla bilar etc får man en massa ädla metaller kvar. Om man då samlar ihop allt silver, pulvriserar det, och blandar med lite bindemedel och vatten får man silverlera. Mer vatten så blir det pasta, som går att pensla på tex ett blad. Det är lite som att jobba med keramik, men inte lika torkkänsligt. Kul som fan iaf.

Jag försökte leta upp mina gamla keramikverktyg, men det misslyckades. Istället hittade jag denna klotterbild. Ej daterad, men troligen 85?

Botanik

2009-10-24T21:13:00.009+02:00

Nä, inget mer om leden. Är utled själv. Bwa. Mohehe. Ha.

Inatt drömde jag att jag skulle köpa rosa rattar på pressbyrån. Nästan allt godis var rosa, men jag hittade inga rattar. Däremot missade jag tåget. Denna rilly rosa rölleka som kompensation.

Nypon-ros. Apropå ros-a.

Lingon ska väl inte blomma sent i augusti. Ur led är tiden. Äsch.

Odla inte Lejongap, det är alldeles onödigt eftersom Gulsporre odlar sig själv med detta utmärkta resultat.

Höst och dimma.

Ännu mer höst, ännu mer dimma.

Nå, det har klagats på för lite bloggande. Har iaf avverkat ett nu. Även om det var mest utfyllnad. Bättre än ingenting, och även better than a poke in the eye with a sharp stick. Antar jag.

Min vänstra fot

2009-10-09T11:51:00.019+02:00

Här väntar Seven och jag på bussen som ska ta oss till Dalarö hotellbrygga; 839'an närmare bestämt. Detta är alltså Handens Bussterminal, och Lord Volvomort har vi lämnat på infartsparkeringen i ganska nära anslutning till pendeltågstationen. Vi känner oss belåtna.

Nu har vi kommit fram till Dalarö. Statoil har ett litet café, så vi sitter på uteserveringen och käkar grillad m bröd. Cola till. Ahhh... en lång härlig weekend på Bälingen väntar! Under tiden går bilfärjan fram och tillbaka till Ornö. Fritidsbåtar lägger till vid sjömacken. Några kanotister glider fram över vattnet i sina smäckra farkoster medan skymningen faller.

Äntligen morgon! Seven och jag tar en runda på norra delen av ön. Vi tittar lite förstulet på segelbåten som ligger i gästhamnen, och hoppas att vi inte väcker båtfolket. Hej hopp vad vi är morgonpigga! Det blåser ganska rejält, men det är friskt och fint. Bälingen på hösten is da shit.
Seven får softa för sig själv i Aspen 2 medan matte bastar. Jag eldade som en tok tills det var drygt 70 grader, sen tyckte jag det räckte. Bastutemperaturen klättrade sedan upp till 95 C utan vidare inblandning från min sida. Det blev 4 eller 5 dopp. Inte många simtag, det var bara 10 i vattnet. Brr! Friskt!
Avslutade lite mesigt med varmvattensdusch. Det är för plågsamt att skölja schampo och balsam ur håret i kallt, bräckt vatten.

När jag kom tillbaka till stugan, rosig och ren, lunchade jag och Seven. En halv krabba från fiskgubben på Värtavägen för mig, medan Seven fick nöja sig med lite doggy-kulor och slumpen på min tallrik.

Nu var det dags för promenad runt ön! Retrieverkoppel på Seven så slipper hon halsband (som kan bli så himla äckligt om hon hittar något glurr att rulla sig i)

Här ser vi Seven som nosar på stigen. Lite längre fram finns en liknande stig, fast med brant lutning. Och små tallkottar och barr. När vi gick nerför den tänkte jag: "hu, dessa små kottar är väl som värsta kullagren, bäst att ta det försiktigt"

Jag hann nog inte tänka tanken klart förrän högerfoten for iväg ut i tomma intet och jag landade på vänsterfoten. Ljudeffekten, synintrycket och smärtan var hemsk. Jag skrek, gormade och blev skitarg. "Vad i h-e? Såhär ska det väl inte vara?"

F-n, f-n, f-n, massor av ännu fulare ord och några riktigt extremt fula och vulgära.

Nu ligger jag här på tvärs över stigen och har lagt foten i högläge så gott jag kunnat. Fram med mobilen och försöker ringa tillsynsman. 118 118 föreslår en förskola? Jag tackar artigt nej. Hur stor chans att förskolan ens är bemannad en lördag? Och om någon mot förmodan svarar så har väl ingen av oss något utbyte av ett samtal. Tänk, tänk, tänk. Aha! Centralvakten på banken!

Efter tredjegradens förhör som inkluderade personnummer, user-id, telenr, lite kuggfrågor om div banksekretessbelagda uppgifter (nästan iaf) avslöjades det åtråvärda mobilnumret. Och nu blev det riktigt spännande! Med ett närminne som en guldfisk - hur sjutton ska jag komma ihåg nuffrorna tillräckligt länge för att knappa in dem?

Mirakulöst nog gick det bra. Jag hörde mig själv berätta för tillsynsmannen om incidenten och min röst lät helt främmande. Som en nyhetsuppläsare från TT.

Sen låg jag i mossan och väntade.

Först kom Jack Russell-killen Pigge, till Sevens stora glädje. Hon hade nosat runt och försökt hålla mig vid gott mod, men vilken lättnad att få umgås med en likasinnad! De båda terrierna flög runt som galna i skogen. Jag försökte glädjas med dem, men var inte så lite orolig för att de skulle snubbla på min onda fot. Tillsynsman försökte hjälpa mig upp, min plan var att jag skulle kunna linka tillbaka till stugan, stödd på hans starka arm. Men det gick ju inte. Foten dinglade lite visset, och jag dränktes raskt i kallsvett.

Lång historia kort: 112 skickade en helikopter, andra gäster på ön hämtade min väska från stugan så jag skulle kunna legitimera mig på sjukhuset. Fick en kanyl. Fick morfin och lite andra lajbans droger. Weee.... Blev buren på ryggbräda 50 meter genom snårskog. Skrek: "jag ramlar av! jag ramlar av!" fast jag var fastspänd. (pinsamt) Flyttades till riktig bår. Blev pussad på av Seven, som tillsynsman lovade ta hand om, och gick iväg med innan helikoptern startade. Fick Dr. Romano-flashbacks. Euww... Pusslades in i helikoptern. Fick lurar mot oväsendet. Åkte iväg. Tittade ut. Det var som Google Earth fast bättre upplösning.

Här är Helena som fixade smärtlindring etc. Så himla gullig. Även lite av fotografens fingrar. Det är svårt att fotografera när man är nerdrogad. Helena sa att hon skulle ta av min fot när hon menade sko. Hahaha. Jag bah: "Den följde inte med, hihihihi!" när skon lirkats av och foten satt kvar.

Här är helikopterplattan utanför SÖS. Onödigt stor med tanke på att helikoptern elegant landades på några frimärksstora klippor nere vid vattnet när de hämtade mig från ön. Det är väl bestämmelser från luftfartsverket eller nåt.

Nu har Bettan, syrra på akuten, pysslat om mig med varma filtar (på riktigt! uppvärmda! najs!) och fixat bekvämt högläge åt foten. Det behövdes minsann, för jag hade nyss blivit utsatt för plågsamma försök att dra det avbrutna skelettet rätt. Inte fick jag mer smärtlindring heller, de påstod att mina pupiller var som nålstick. "Jag har alltid små pupiller" sluddrade jag, men till ingen nytta. Tänkte slött att jag borde försöka plåta pupillerna och jämföra med belladonnamodellen från förr. Men det blev inte av.

På SÖS har de all inclusive, precis som på många Charterresor. Frulle vid halv åtta, mellis vid tio, lunch ungefär tolv, fika vid två-tre nånting, kvällsmål halvfem och nattfika vid åtta. Som att hälsa på hos mormen och morfen, man äter hela tiden. Utom innan man ska opereras, för då är det fasta.

Nyss opererad! Alla skruvar och plattor på plats. Benbitar tillrättalagda och provisorisk gipsskena. Microben kom på besök, stackarn, och fick utstå lite ulkningar från sin mor. Blu-ärkh.

Drip drip drip. Man kan också få antibiotika i droppet. Det fick jag. Det gjorde för f-n ont! WTF? Men vill man bli fin får man lida pin.

Varje måltid innehåller kål. Blomkål, grönkål, brysselkål, kålrot etc. Patienterna är som Zeppelinare. Men maten är faktiskt god! Bättre än matsalen på Gärdet.

Och sköterskorna är supersnälla! Jag är kär i allihopa.

I dagrummet på ortopedavdelningen har man ett prydnadsskelett! Såklart. Han har sämre hållning än jag. Språknämnden har beslutat att man numera även kan säga "sämre hållning än mig" Vart är samhället på väg ? Med såna eftergifter???

Utöver ett sjukgymnastiskt program och glada tillrop fick jag med mig droger hem: Syntetiskt morfin, som enligt FASS kräver specialreceptblankett för att skrivas ut, Alvedon (OK lite mesigt, men tydligen jobbar A och synM bra ihop) och engångssprutor med antiblodproppsmedel att sticka i underhudsfettet nedanför naveln. För en gångs skull känns det bra med lite överflödsfläsk!

Snart bara 4 veckor kvar med gips. Just nu befinner jag mig i limbo mellan SÖS och UAS. Men hoppas bli kallad till UAS nästa vecka för röntgen och omgipsning.

Hemtjänsten ska hjälpa mig att handla, så Zonic och Microben slipper offra sina lediga dagar.

Allt ordnar sig!

En slags makeover

2009-10-02T11:08:00.004+02:00

Känsliga läsare varnas.

Här följer upplysande genomlysningsbilder på den berömda fotleden, om vilken ni kommer att få läsa till leda, när jag orkar blogga igen.

Det här är "före" - om man vill vara petig kan man påpeka att det borde finnas en tidigare "före" med fotleden intakt. Ja, det kan man ju tycka. Men det är väl ingen som röntgar en felfri led?

För den seriöst intresserade rekommenderas Gray's Anatomy (nej, jag har inte stavat fel till McTeveserien)
Om något är otydligt kommer förklaringen här:
Snedgående fraktur i distala fibula med halv benbredds lateraldislokation av distala fragmentet, påtaglig dorsaldislokation av dito samt förkortning i frakturen. Fraktur avlösande ett medialt malleolfragment dislocerat lateralt-ventralt-kaudalt. Inkongruens i talocruralleden med talus förskjuten lateralt medförande motsv vidgning medialt i fotledsspringan.
Kristallklart.

Men sen fick Uffe och hans polare fixa lite med sitt high-tech meccano i titan, och se så fint det blev:

Ta-da! Jag gillar Uffe. Han kom förbi en sväng och berättade att post-op bilderna såg bra ut, "fast det visste jag redan, det var ju jag som opererade"
Haha, precis vad man vill ha, en kirurg med gott självförtroende.
Det och/eller en tidsmaskin.

Later.

Misnia???

2009-09-23T21:51:00.002+02:00

Alltså, vad är "Misnia"?

Om det möjligen skulle framgå av sammanhanget, men sammanhanget eventuellt inte framgår, så är föreställer fotot interiören, sedd genom ett av fönstren, i huset från detta inlägg.

Någon?

Rädda mig från att tillbringa en evighet med att grubbla över detta!

Döskallar är ju coola, men det här...

2009-09-11T21:15:00.004+02:00

...det här är för mycket. En urna i form av en taffligt utförd plastkopia av den avlidnes huvudknopp. (Jo det är sant. Kolla själv, bilden är en länk.) Smaklöst? Nä, skojar du. Fast de finns iofs både i naturlig storlek och 1/4. Så varför inte beställa en kvartsfigur av sin egen skalle ? Av med locket, et voila! En skojsig pennhållare att ha på skrivbordet. Den större modellen kanske skulle vara perfekt som ishink? There's no end to the possibilities.

Och vem är det som arrangerat detta taffliga stilleben? En vissen ros man bara ser stjälk och blad av, en bok (bibel?) som spretar med såväl pärmarna som inlagan, en värmeljushållare från Ö&B och så den groteska skallen, med sitt inte alltför diskreta lock.

Om man nu tvunget vill hemsöka sina efterlevande rekommenderar jag stenhårt den gamla hederliga spökmetoden.

Meh - jag kommer inte på nån bra rubrik...

2009-09-06T10:42:00.009+02:00

Jag gillar den här bilden.
Dels för att den är så himla stillsam att titta på, men mest för att den är så bisarr och overklig. Det är aldrig någonsin så här öde och tomt på folk en sommardag vid Utö gruvbrygga. Aldrig. Utom just det här ögonblicket då det lilla amfibieplanet kom tuffande in i hamnen.

Den här bilden är handkolorerad, men inte av mig. Damerna här är förebilderna till Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Elsa B tyckte dock att rosa var alldeles för kliché, så det blev den mer beskedliga kulören brun i hennes tolkning. Och farbror Blå? Jodå, kolla in damen i blått, lite butch, eller? Men en transperson var även det för mycket för tant Elsas bok, så hon tog sig ytterligare lite artistisk frihet..

Jag vet att det finns tre kvinnor
som bor i ett kollektiv,
och alla är oberoende
och lever ett eget liv.
Dom fördelar det som ska göras
i samstämmig demokrati,
dom odlar biodynamiskt
och hushållar med energi.

Dom har inga egna barn,
för det behöver man inte få -
men dom har diskuterat att
adoptera möjligtvis två.
Tre harmoniska vuxna kvinnor
som lever ihop med varann,
i stället för att bo i kärnfamilj
i ett äktenskap med en man.

Men dom har helt vanliga känslor
dom träffar män när dom vill,
ibland kommer t.ex. en på besök,
en som bor strax intill.
Jag förstod på ett tidigt stadium
att den här samlevnadsformen var fin,
jag var bara fem år när jag läste om
tant Brun, tant Grön och tant Gredelin.

(c) Finn Zetterholm

Flygfän

2009-09-06T10:13:00.009+02:00

Träffade på en del misstänkta aliens i somras. Det är ju inte helt lätt att fotografera småkryp med en mobil (gnäll, gnäll, gnäll) men det är bara att hoppas på turen.

Här någon slags stekel, i mitt tycke alldeles för stor och opålitlig. Så när den flög in i mitt kök började jag fäkta med flugsmackaren efter den. Fick aldrig in någon träff, men så tog sig det korkade fäet in i en lysrörsarmatur vari det tydligen var alldeles för hett. Den tog sig inte ut igen, utan slamrade ljudligt omkring tills den var så dehydrerad att den dog. Hu. Nu vet ju inte jag om det är bättre att bli ihjälsmackad, som var plan A, än att snabbmumifieras, som blev plan B, helt oplanerat. Men lite läbbigt iaf.

Den här måste ju bara vara en alien. Nu syns det inte så bra på bilden men den är (eller var) fluoriscerande neongröngul. Redan stendöd när jag upptäckte den i Lord Volvomorts framfönster. Gummilist 51, som vi säger nuförtiden.

Again with the problem med färgåtergivningen. En del bromsar har lila- och blågrön-randiga ögon. Den här tex, som blev ihjälslagen på Långbäling sommaren 2009. Fast bå bilden ser de lila ränderna mer ut som bruna.

Monopol

2009-08-11T13:54:00.005+02:00

Idag gick jag in på Bolaget och köpte sprit. Byhåla har inget Bolag, så jag fick åka till hålan bredvid. Det var helt folktomt i den lilla lokalen. Bara jag och de inglasade skyltflaskorna. Tisdag fm är tydligen sämsta ruljansen i veckan på alla Systembolag i hela Sverige.

Jag ska tillverka egen hallonlikör, och då behöver man sprit. Som av en händelse var den mest neutrala spriten även billigast! Reimersholms Brännvin Special, lite pava, 96 pengar. Så jag gick fram till kassan, bakom vilken en expedit materialiserats, och sa:

"En liten brännvin special"

Och fick omedelbart Bolagsångest. Sån där "jaha-nu-tror-hon-väl-att-jag-ska-kolka-i-mig-den-där-pavan-på-torget"-ångest.

Så jag började genast berätta om hur god hemgjord hallonlikör blir, och hur lätt det är:

"Bara att fylla en flaska med nyplockade fina hallon och hälla sprit på! Låt stå framme några veckor, vänd då och då, sila och späd med sockerlag efter smak, sen är det klart! Och jättegott!"

Expediten spelade artigt med.

"Det låter ju fantastiskt gott och enkelt! Tänk vad mycket fint man kan göra själv"

Sen betalade jag och gick ut med min flaska, alltmedan expediten förmodligen himlade med ögonen och tänkte att den där pavan är nog tom innan hon kommit till torget.

Men den är fortfarande inte tom! Jag proppade två halvlitersflaskor fulla med hallon och en med svarta vinbär, och efter att ha fyllt tomrummen i respektive flaska med sprit har jag fortfarande någon centiliter kvar. Så det så. Fortsättning följer.

Länkar

2009-07-17T20:34:00.004+02:00

Jag är inte så bra på musik, så det här kan vara post-punk-indie-grunge för tanter, komplett med stråkar och allt, eventuellt mandolin.

Eller någonting helt annat, men håll till godo ändå!

Och nu över till konst i sekvens. Sequential Art finns i min länklista. Mycket underhållande serie. Laddar lite långsamt ibland, men väl värd att vänta på.

Nästa länk här Buck Godot - Zap Gun for Hire, är riktigt taffligt tecknad från början, men storyn är bra, och det konstnärliga hostar upp sig mot slutet. Och man bör absolut läsa den - i allmänbildningssyfte om inte annat. Hur ska man annars inhämta kunskap om "The Winslow"?

När Buck är avklarad kan (och bör) man ta sig an denna! Så himla rolig. Hihihihi. Här är länken: Girl Genius

Sådär, sysselsättning för flera timmar i sträck!

Midsommar i Byhåla och lite söderut

2009-06-20T11:47:00.023+02:00

Innan vi gav oss ut på tur, Seven och jag, tog vi en promenad i byhåla. Så att alla morgonbestyr skulle vara avklarade inför buss- + tågresa. Och hittade en förrymd ko som låg bredvid brevlådan, som syns på bilden ovan, och idisslade glatt. Kons dotter, en kviga, gick kvar i hagen bredvid. Men eftersom varken jag eller Seven tyckt att vi behövde ha mobilen med oss blev det ingen bild på detta spektakel. Vi gick hem och hämtade mobben, men kon låg ju inte kvar, det hade väl varit för mycket uppståndelse. Anledningen till att brevlådan hänger upp-och-ner är (tror vi) att kossan behövde klia sig. Hon kunde ju inte veta att den var så klent fastsatt.

Kossan ser lite osäker ut här, och det är för att Seven är fastknopad i ett staket, till höger utanför bild, och piper. Annars var hon väl iofs ganska blyg, kossan, men vågade ändå nosa på mig.

Här ser man även kossans kvigbarn, på rätt sida av staketet.

Kossans utrymningsväg. Vi gick tillbaka hit på midsommardagens morgon, och då var staketet lagat, brevlådan återigen rättvänd, och såväl ko som kviga spårlöst försvunna.

Seven och jag: "Hej då kossan! Nu åker vi till Stockholm!"

Kossan: "Jaha. Vad ska nu det vara bra för?"

Stockholms ström! Mörka moln över södra förorterna. Men vi höll oss till city och öfre Östermalm, så det var lugnt. Inte en regndroppe. Massa sol. Men inte folktomt som jag hade tänkt. Skulle plåta Seven på övergivna gator och torg i huvudstaden var planen. Gick ju knappt ens halvbra.

Jepp, den här bilden är kass. De andra var ännu kassare. Det här vildsvinet brukade Martin hälsa på förr i tiden när han var oavlönad trivselkonsult på jobbet, och vi tog lunchpromenader till Skeppsholmen. Så jag ville verkligen ha med det på bild.

På nordöstra sidan av Skeppsholmen finns denna bissarra byggnad som består av lite väggar, en massa pelare och inget tak, samt grusgolv. Efter att ha funderat länge och väl kan jag inte komma på något annat syfte än att den är en övning i hur att mura tegelväggar och tegelpelare. Som jag ser det hade det väl varit bättre att öva på något som kunde fyllt någon slags funktion när det blev klart. Men vad vet jag.

Här fick vi köa ett tag medan andra glada fotografer/modeller turades om att klättra på, plåta och posera med statyhästen på Blasans torg. Det illustra sällskapet till höger i bakgrunden påminner mig om något. Eventuellt inbillar jag mig att damen med en fjäder i håret kanske var med i Project Runway. (edit: jag har precis tittat närmare på bilden i zoom 150% och kan inte säga annat än: "Zlorfink! We missed him")

Här väntar vi inte alls på att vårt tåg ska komma in till perrongen, för det har det redan gjort, men det är mer än en kvart kvar innan det ska gå, så vi gick så långt norrut man kunde komma utan att nonchalera förbudsskyltarna, och fotograferade.

Här ser man förbudsskyltar mm.

Här har Seven tröttnat. "Ge mig godisen för h-e" tänker hon och skriker hjärtskärande. "ja, ja, vassego" mumlar jag. Sen går vi och letar upp hundkupén.

Seven chillar. Vi chansar på att vän-av-ordning inte ska komma hit och påpeka att hundar inte får vara på sätena. Och det gick bra! Hurra!

En väldigt sömnig fox klarar inte riktigt att hålla gluggarna öppna. Glad midsommar!

Bilderblogg

2009-06-16T23:05:00.007+02:00

Jag vet att det är ett himla tjat om översvämmningar på den här bloggen. Men så är det bara. Titta vad vilt ån forsar. Försommarflod. Jag blir imponerad av vädrets makter. Blir det för mycket? Meh. Blunda då för farao.

Magritte kommer jag att tänka på. Närmare bestämt den där målningen med husfasader om natten, fast med en sommardagshimmel till. Handelsbanken hade den som affisch i slutet av 70-talet eller där nånstans.

Fox som speglar sig dekorativt i en gigantisk vattenpöl. Tyckte det var fiffigt att använda sekvensläge, men det var fel, det blev liksom lite suddigt överlag. Jag borde använt landskapsläget däremot.

Får som får beta i anslutning till den vilt forsande ån.

Det här trädet, som i och för sig inte är med på bild, träffade vi en helt annan dag, när det var torrt och soligt. Före floden. Way back when. Vi kommer knappt ihåg så långt tillbaka. Tur att det finns SD-minnen.

Relativt

2009-06-15T23:17:00.002+02:00

Den 15 juni. En genomgrå och mulen morgon, termometern visar på 7 råkalla grader Celsius. Marken är blöt, träden är blöta, allt är blött.
"Vad SKÖNT att det äntligen blev bättre väder!"

Frihet

2009-06-06T11:05:00.003+02:00

Idag har jag släppt ut grodorna! Det finns en liten göl här i närheten som numera hyser ett gäng unga grodor. Seven och jag kan gå dit på våra rundor och inspektera.
Nej, jag pussade dem inte! Titta bara så fin den här är, perfekt i minsta detalj (och detaljerna är verkligen små, på riktigt) och så glänser den som en liten juvel. Det vore verkligen ett nedköp om den blev en prins istället.