Innan vi gav oss ut på tur, Seven och jag, tog vi en promenad i byhåla. Så att alla morgonbestyr skulle vara avklarade inför buss- + tågresa. Och hittade en förrymd ko som låg bredvid brevlådan, som syns på bilden ovan, och idisslade glatt. Kons dotter, en kviga, gick kvar i hagen bredvid. Men eftersom varken jag eller Seven tyckt att vi behövde ha mobilen med oss blev det ingen bild på detta spektakel. Vi gick hem och hämtade mobben, men kon låg ju inte kvar, det hade väl varit för mycket uppståndelse. Anledningen till att brevlådan hänger upp-och-ner är (tror vi) att kossan behövde klia sig. Hon kunde ju inte veta att den var så klent fastsatt.
Kossan ser lite osäker ut här, och det är för att Seven är fastknopad i ett staket, till höger utanför bild, och piper. Annars var hon väl iofs ganska blyg, kossan, men vågade ändå nosa på mig.
Här ser man även kossans kvigbarn, på rätt sida av staketet.
Kossans utrymningsväg. Vi gick tillbaka hit på midsommardagens morgon, och då var staketet lagat, brevlådan återigen rättvänd, och såväl ko som kviga spårlöst försvunna.
Seven och jag: "Hej då kossan! Nu åker vi till Stockholm!"
Kossan: "Jaha. Vad ska nu det vara bra för?"
Stockholms ström! Mörka moln över södra förorterna. Men vi höll oss till city och öfre Östermalm, så det var lugnt. Inte en regndroppe. Massa sol. Men inte folktomt som jag hade tänkt. Skulle plåta Seven på övergivna gator och torg i huvudstaden var planen. Gick ju knappt ens halvbra.
Jepp, den här bilden är kass. De andra var ännu kassare. Det här vildsvinet brukade Martin hälsa på förr i tiden när han var oavlönad trivselkonsult på jobbet, och vi tog lunchpromenader till Skeppsholmen. Så jag ville verkligen ha med det på bild.
På nordöstra sidan av Skeppsholmen finns denna bissarra byggnad som består av lite väggar, en massa pelare och inget tak, samt grusgolv. Efter att ha funderat länge och väl kan jag inte komma på något annat syfte än att den är en övning i hur att mura tegelväggar och tegelpelare. Som jag ser det hade det väl varit bättre att öva på något som kunde fyllt någon slags funktion när det blev klart. Men vad vet jag.
Här fick vi köa ett tag medan andra glada fotografer/modeller turades om att klättra på, plåta och posera med statyhästen på Blasans torg. Det illustra sällskapet till höger i bakgrunden påminner mig om något. Eventuellt inbillar jag mig att damen med en fjäder i håret kanske var med i Project Runway.
(edit: jag har precis tittat närmare på bilden i zoom 150% och kan inte säga annat än: "Zlorfink! We missed him")Här väntar vi inte alls på att vårt tåg ska komma in till perrongen, för det har det redan gjort, men det är mer än en kvart kvar innan det ska gå, så vi gick så långt norrut man kunde komma utan att nonchalera förbudsskyltarna, och fotograferade.
Här ser man förbudsskyltar mm.
Här har Seven tröttnat. "Ge mig godisen för h-e" tänker hon och skriker hjärtskärande. "ja, ja, vassego" mumlar jag. Sen går vi och letar upp hundkupén.
Seven chillar. Vi chansar på att vän-av-ordning inte ska komma hit och påpeka att hundar inte får vara på sätena. Och det gick bra! Hurra!
En väldigt sömnig fox klarar inte riktigt att hålla gluggarna öppna. Glad midsommar!
Innan vi gav oss ut på tur, Seven och jag, tog vi en promenad i byhåla. Så att alla morgonbestyr skulle vara avklarade inför buss- + tågresa. Och hittade en förrymd ko som låg bredvid brevlådan, som syns på bilden ovan, och idisslade glatt. Kons dotter, en kviga, gick kvar i hagen bredvid. Men eftersom varken jag eller Seven tyckt att vi behövde ha mobilen med oss blev det ingen bild på detta spektakel. Vi gick hem och hämtade mobben, men kon låg ju inte kvar, det hade väl varit för mycket uppståndelse. Anledningen till att brevlådan hänger upp-och-ner är (tror vi) att kossan behövde klia sig. Hon kunde ju inte veta att den var så klent fastsatt.
