ett skogsinlägg

Eftersom det har regnat rejält, typ spön i backen, trodde jag att svamparna skulle skjuta upp som typ svampar ur jorden, och begav mig ut på en stärkande tur med min järnhäst à tre växlar.
Det var ju inte direkt jättegott om kantareller, och inte av andra svampar heller. Bo-hoo.
Men som vanligt i Byhåla finns det alltid något att glädjas åt. Se här en post-ironisk nick åt konsumtionssamhället och amerikaniseringen av svearnas och götarnas rike.
Mitt ute i skogen. Bam. Nailed it.

Motor Cykel klubben "Donalds"

Ja, och sen plockade jag kaveldun, och fick användning utav min medhavda svampkniv. Win.

Kaveldun har jag varit förtjust i ända sedan min bästa vän Gujes mamma hade tagit in såna och placerat torkade i en vas i ett hörn av deras smakfulla 60-tals lgh belägen på övervåningen i en 1,5-plans villa i min barndoms byhåla. Mamman, som heter Svea, förklarade ytterst tydligt för oss barn att vi absolut inte fick peta på själva kavlarna för då skulle dunen komma i oordning och explodera. Miljarder små frön överallt.

Läsekretsen kan säkert räkna ut att den 5- eller 6-åriga versionen av mig, självklart tog tillvara första bästa obevakade ögonblick, och gav alla kavlar en rejäl kram med mina små klåfingriga nävar.

Till min stora besvikelse exploderade de inte :( Men det kanske går bättre nu? Hehe.

Frö-granater