Dagens hjältinna i byhåla

Ja, det är självklart jag. Varför skulle jag annars skriva om det?

Var ute en sväng med lilla 7 efter att ha tvingats arbeta flera timmar (5) på en lördag.
Kom på att jag glömt jobbmobilen, och tog därför en kort runda. (måste ju svara i mobilen när jag har beredskap)

När vi var på väg mot en behändig genväg bakom ett sophus (tror jag? eller en liten, liten tvättstuga?) hörde vi några lekande barn som inte verkade ha så kul. "hjälp" "mamma" "pappa" ropade de, fast inte särskilt desperat.

Seven och jag brydde oss väl inte så där överdrivet, men när vi kom inom synhåll, blev barnen med ens målinriktade. Det var två flickor (kanske 5 år?) och en pojke på typ 3 ungefär. Flickorna frågade om jag kunde hjälpa till, för pojken - Rasmus - hade fastnat i snön. Eftersom jag just häromdagen tänkte på hur eländigt det var när jag själv inte hittade hem i min första Byhåla, för att alla hus var likadana, och jag satt i en snödriva och grät utan svavelstickor, skred jag genast till verket. Knöt fast Seven i en vädringsställning, och placerade en grönrutig påse diskret bredvid, och sen gick jag nerför sluttningen och förklarade att jag ska hjälpa till!

När jag kom fram ställde sig Rasmus upp, och jag blev lite besviken: "Åh, du kom upp ur snön själv" "Vad duktig du är" lade jag pedagogiskt till. Lille Rasmus mumlade något som kan ha varit att han inte hittade hem, fast det var svårt att höra. Men när jag vände för att gå tillbaka sa han: "Du ska hålla" och sträckte fram en blöt vante. Jag greppade hjältemodigt hans lilla näve. Flickorna sa att Rasmus hade gått vilse, så jag frågade Rasmus om han visste var han bodde.
"Ja" sa Rasmus "hemma"
Oslagbar logik. Fast flickorna förtydligade: "Han bor i ett hus"

Jag tänkte att det var väl en himla tur för fastknutna Seven att det inte är så kallt, för nu lär jag väl vandra runt med ungarna i Byhåla hela dagen i jakten på ett hus med Rasmus hem i.
Men när vi gått halvvägs uppför den lilla slänten kände Rasmus igen sig, och släppte taget. Sen började han diskutera monster med sina tjejkompisar och sen var de tillbaka i sin lekvärld igen.

Helt uppfylld av min egen förträfflighet återvände jag till Seven och så gick vi hem igen. Med påsen, som vi slängde i soptunnan.

~ The End ~