Jämrans fästingkuvöser

Titta vad "de gulliga rådjuren" har gjort! Tuggat på min Thuja! Eller fejkcypress eller vad det nu är för avlång buske som växer på tomten. Grr. De hör hemma på en tallrik, är vad de gör.

Jag har skaffat ett Wii!!! Kolla vad lik min Mii är! Zonic är också rätt bra, Mix ska jag tweaka lite till innan jag är nöjd. Fast det roligaste är när Mii'sarna springer omkring på Mii Plaza, för jag har gjort Zonic lika liten och spinkig som hon är i verkligheten, hihihi, ser jättekul ut. Och, yes, jag är lättroad.

Här är jag (eller Mii) och mina Mii-pets; Miriam, Seven och Tompe. Det vore roligt om djurens Mii ändrade storlek efter vikt, för då skulle 7 vara nästan 3 ggr så stor som Mirri.

Men så avancerat är det inte :-(

Eftersom jag är sjuk kan jag inte hålla på så mycket med Wii som jag skulle vilja, men så fort hostan går över ska jag spänsta till som en tok.

Hmpf

Lord V är dyster. Jag med.
Inte hjälpte det med nytt flashigt avgasrör inte. Eller, självklart hjälpte det - säkert körförbud annars, hello? - men vi nådde inte ända fram.
Och det jobbiga är att det enda felet från förra året, trasig sidoblinkers, dvs den lilla fjolliga lampan som sitter på sidan av bilen och som ändå inte syns!!!! Det felet var kvar. Och samma fel 2 ggr i rad = ombesiktning. Grrr.
Det var ju meningen att Jorma skulle fixa sånt. Hade säkert hjälpt om jag påpekat felet, men jag kom bara ihåg det pinsamma med det tappade avgasröret. Och det skrevs inte ens upp i protokollet. Fast det var ju bara yttersta änden som gav sig av iofs.
Well, måste fixa och ombesiktiga före 1 mars.
GOTT om tid :-)

Lille Lorden

Nu är Lord Volvomort mycket stolt och känner sig alldeles vacker med sitt sproillans nya avgassystem. Bakre delen ramlade av vid förra besiktningen. Bättre sent än aldrig är ett bra motto. Eller iaf ett som passar i sammanhanget.
På onsdag är det besiktning. Bokade en tid som är precis efter morgonfikat, hoppas det funkar i år igen. Ska även göra mig till och tvätta den stackars bilen, + städa insidan på den. First impressions lasts!

About a book

Jag gillar Nick Hornby, hans böcker rekommenderas. Särskilt "How to be Good" och "A Long Way Down".

Den av hans böcker som jag läste först var "High Fidelity" och då visste jag direkt att jag kommer att läsa allt han har och kommer att skriva.

Så den här läste jag förstås. Fantastisk bok. Pojken, som boken handlar om, är totalt borta, noll koll på allt.

Boken utspelar sig -94, ett år då alla vet vem Kurt Cobain är och känner till Nirvana. (t o m jag) Men inte pojken. En flicka i hans skola har en tröja med Kurt-tryck. Pojken frågar vem det är, men uppfattar namnet som Kirk O'Bain. Flickan blir helt ställd av att pojken inte vet vem Kurt är och säger att "Kirk O'Bain" spelar i Arsenal.

Det finns en Nirvana-låt som heter "About a Girl" Det visste inte jag, trots att jag lyssnat på den på väg till och från jobbet otaliga gånger. Jag trodde den hette "I do" eller nåt. Anyhooo. När jag väl fick reda på titeln var det ju uppenbart: bok om pojke som inte vet vem Kurt Cobain är - bokens titel är en parafras på låtens titel.

Sen gör dom en film av boken. Inte helt otippat heter filmen "About a Boy" precis som boken.

MEN.

I filmen finns inte det här centrala Kurt-temat med på samma sätt. Pojken och flickan rymmer inte efter Kurts självmord, och blir inte tagna av polisen då de vandaliserar ett skyltfönster etc.

Så då blir ju titeln fel?

Behövde skriva av mig. Har stört mig på detta ett tag.

"Man and Boy" hade varit en mycket bättre titel, fast då hade väl Tony Parsons tagit illa upp.

vildmark

Som många av läsarna vet, så bor jag i utkanten av Byhåla. Så en och annan naturupplevelse kan man få utan att behöva gå ut.
T ex så har småfåglarna drällt nåt alldeles otroligt med frön från den nya fågelmatningspetflaskan som jag hängt upp i en vildvuxen ligusterbuske utanför köksfönstret. Inte konstigt att den här lilla kamraten dyker upp.

"nyam nyam, hampfrö är gött"

"huh? vad var det?"

"äh, det var ju inget"

"jo, shit! en papparazzo! jävlar"

Och så sprang den iväg, helt skräckslagen.

Här är skogen, en bit från byhåla. Vinter är snyggt. Och man kan ju inte sitta inomhus och uggla, inte ens om man envisas med att släpa på en krycka eller två.

Seven hittade en grop i snön. Vi är båda övertygade om att en älg har legat här och vilat. Eller chillat. Stora älgklövsavtryck runt om. Vi tycker det är bevis!

Byhåla 2009

Äh, det blir ingen årskrönika. Bara en del lösryckt som jag kommer på just nu. Minnet är lite diffust, så det blir mest sånt som hänt nyss :-)
Snygg blomma va?
"oj vad bra kvalitet för att vara taget med mobilkamera" kanske en del tänker, men det är isåfall bara för att jag inte berättat om min nya kamera!


Microben fick en, och Zonic också. Samt jag själv. Hat trick i Canon.

Nyår brukar vara en ganska trist tillställning i Byhåla, (och är det fortfarande) en utdragen plåga där varje evighetslång sekund ägnas åt att önska att det kunde vara slut på pangandet och smällandet nån gång. Förra året kom Sevens son Bengtsson på att "more is less" dvs mer sällskap = mindre plåga, så han bjöd in sin mor och mig, samt grannhunden Hugo med husse o matte på nyårskalas! Vilken smart hund! B's husse var dessvärre inte hemma, men hans matte E hade slavat i köket hela dan, så alla gästerna förplägades med utsökt mat & dryck. Det var så gott att man helt glömde bort att tänka på hur eländigt det är med nyårsexplosioner. De fyrbenta fick också lite nyårspartydroger, hrm, för att slippa engagera sig alltför mkt i fyrverkeri-delen av det omgivande firandet.

Här chillar vovvarna. Något senare tyckte 7 att det var ännu bättre UNDER sängen...

Om jag vore extremt inbilsk kanske jag kunde fått för mig att avge ett nyårslöft om att minska på mitt intag av CocaCola. Men det är jag inte så det gjorde jag inte.

Däremot fortsätter vi nog med att åka mycket kollektivt, 7 och jag, trots en del bakslag redan första dagen av 2010. Och under 2009 några försmädliga förluster av div persedlar, bl a jackan som Seven har som liggunderlag på bilden.

2009 var ett svampår som hette duga. För första gången någonsin plockade jag så mycket kantareller att jag tyckte det var jobbigt att rensa. Jobbigt som i tvekan över huruvida det var värt besväret. Vilket det förstås var. Men man blev lite kräsen i skogen. Plockade bara fina ex, inga blöta och sladdriga eller små förtorkade. Bilden föreställer inte nån rekordskörd (duh) bara ett exempel på svampar i rent illustrationssyfte.

Jag fick nygamla katter förra året. Miriam aka "Mirri"

och Tomas aka "Tompe"

Min mobil blev stulen, så jag har inte kvar telnr till deras gamla familj, annars skulle jag berättat att kissarna har det bra och t o m vågar umgås lite med Seven.

Om någon undrar så uppvägs inte fotledsfraktur-upplevelsen av den påföljande åka-helikopter-upplevelsen. Fast det var ändå lite plåster på såren, måste jag erkänna.

Totalkoll

Jag har totalkoll. Bevis: se ovan. En julkrubba som jag påpassligt fotat med min trogna mobil. Det är snart jul. Och jag har köpt allt i julklappsväg som jag tänkt köpa. Jag vet nästan hur jag ska fixa med leveranser etc. av nämnda klappar. Andra advent idag.

Den italienska delikatessaffären i en av galleriorna i U-sala har också totalkoll, se bilden ovan. Det är deras julkrubba jag fotograferat. Lägg märke till vitlöksflätorna! Det är dessa som mest bevisar hur mycket koll affären har. För det är mycket vampyrer i omlopp nu för tiden...

Igår när jag åkte buss hände följande:

Jag klev på och satte mig på handikapplatsen, lutade kryckorna mot väggen och spände fast mig med säkerhetsbältet. So far so good. Någon mil senare klev en målbrottsyngling på bussen och det visade sig då att hans biljett tagit slut.

Busschauffören: Din biljett är ogiltig, du har inga resor kvar.

Målbrottsynglingen: Men jag har ingen annan biljett.

BC: Jaha, då får du betala!

MBY: Men jag har inga pengar...

BC: Tyvärr, jag är ledsen, men då får du inte åka. Jag gör bara mitt jobb och om du inte betalar måste du kliva av bussen!

MBY: (lätt desperat) Men jag måste in till Uppsala idag!

BC: Ja, tyvärr alltså....

Jag: Meh, vad kostar det? Kostar det 40 spänn eller?

BC: (surt) 48 kostar det härifrån, faktiskt.

Jag: OK (räcker fram 60)

BC ger biljett till MBY och växel till mig. MBY mumlar blygt "tack så mycket" och slinker in i bussen.

Vi åker vidare.

Om det är något som irriterar mig extremt mkt så är det folk som säger att de är hemskt ledsna samtidigt som det fullkomligt osar belåtenhet om dem, och ögonen gnistrar TRIUMF! Den här busschaffisen älskade varje ögonblick av den unge mannens förnedring, att få använda sin makt att fösa honom från bussen hade förmodligen varit dagens höjdpunkt.

Tyckte jag synd om ynglingen? Jovisst, men det var inte därför jag köpte en biljett åt honom. Min motivation var missunsamhet. Jag gjorde det enbart för att förvägra BC sin maktkick.

"bwahahahaha!"

jag är sålunda lika ondskefull* som BC innerst inne, men förhoppningsvis inser inte MBY det, istället hoppas jag att han tack vare denna fejkade display av medmänsklighet växer upp och blir en god, hjälpsam och generös människa, som lyser upp tillvaron för alla i sin närhet. Han behöver inte byta namn till Karl-Bertil, men gör det förmodligen ändå.

*) fast jag använder iaf min makt bara mot maktmissbrukare! (nästan)